Klasskillnader syns i semestern

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Fler inom arbetarklassen kan inte ta sig iväg på semester – ett tecken på ökade klassklyftor (Foto: CC0 Public Domain).

Under de senaste tio åren har klasskillnader blivit allt mer betydande även när det kommer till semestervanor i Sverige. Den andel av befolkningen som inte har råd eller möjlighet att åka på semesterresa och dessutom saknar tillgång till fritidshus eller husvagn är högre än på länge, visar en ny rapport från LO.

LO:s årliga rapport om arbetares och tjänstemäns semestervanor visar att även semestern har klasskillnader. En tredjedel av alla arbetare, 33 procent, hade 2018 ingen möjlighet att åka på semesterresa och ingen tillgång till fritidshus eller husvagn. För tjänstemän var siffran 15 procent, som legat stabil de senaste åren. Andelen bland arbetare har däremot stigit.
Dessutom finns det en skillnad mellan könen, där 34 procent av kvinnorna inte haft möjlighet till semesterresa eller tillgång till fritidshus eller husvagn, medan detsamma gäller 32 procent av männen. Även vid fritidsaktiviteter ses tydliga klasskillnader. Den enda fritidsaktivitet där arbetare och tjänstemän var lika aktiva var sociala medier.
Rätten till betald semester finns än så länge kvar, men att sedan inte ha möjlighet att göra annat än att stanna hemma under hela semestern innebär en avsaknad av miljöombyte som kan vara viktigt för återhämtningen. Sedan finns det de som inte kan ta semester alls då de arbetar deltid eller på timme och inte har råd att vara lediga.

Anledningen till att möjligheten till semesterresa eller fritidshus försämras är att fattigdomen ökar och med den även klasskillnaderna. I LO-rapporten visas sex olika samhällsgrupper; ej facklärda arbetare, arbetare, facklärda arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän samt högre tjänstemän. 
I samma ordning går procenten som en trappa när det gäller vilka som gjort en semesterresa under 2018, med ej facklärda arbetare längst ner och högre tjänstemän högst upp. Detsamma gäller tillgång till fritidshus eller husvagn.
Många skäms över att de är fattiga och inte har råd att resa. Barn kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet och får höra sina vänner berätta om utlandsresorna medan de inte ens kunnat lämna hemorten. 
Föräldrar gör allt de kan för att barnen ska ha en rolig sommar ändå, men även på hemmaplan blir det en hel del utgifter. I till exempel Stockholm har SL valt att i år inte ha gratis sommarbiljett för barn som fanns förra sommaren, vilket innebär en extra kostnad för föräldrar.

Sedan Statistikmyndigheten (SCB) började undersöka svenskarnas semestervanor år 1984 har skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ständigt ökat. I och med den ökande fattigdomen är det nöjen och resor som de flesta först sparar in på. 
Det behöver ske omvälvande förändringar i samhället för att alla ska kunna ha ett gott liv med en god och stabil ekonomi och möjlighet att leva, inte bara överleva.


Kraftigt ökade inkomstklyftor

Andelen invånare som lever med låg ekonomisk standard (en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen) har ökat kraftigt under perioden 1991 till 2017 – från strax över 7 procent till 15 procent. Det framgår av ny statistik från SCB.  Lägst ekonomisk standard år 2017 hade ensamboende äldre samt ensamstående kvinnor med barn.
Utrikes födda har fortsatt betydligt lägre ekonomisk standard än personer födda i Sverige. År 2017 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den för personer födda i Sverige. 

Bland de förvärvsarbetande har nästan var fjärde ensamstående kvinna med barn en låg ekonomisk standard. Var sjätte hade en så låg inkomststandard att det knappt ens räckte till de allra nödvändigaste utgifterna.
Enligt SCB tillhör Sverige de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest sedan 2007. 
Inkomstskillnaderna i Sverige mätt med den så kallade gini-koefficienten, som har ett värde mellan 0 och 1 (ju högre värde desto större ojämlikhet) har ökat snabbt: ”År 1991 var gini-koefficienten 0,226. År 2000 hade den ökat till 0,294 och 2017 låg den på 0,322, den högsta noteringen sedan mätningarna startade” (SCB den 27 juni).
Per Olsson