Trängselavgiften används inte till kollektivtrafiken, inte till nödvändiga miljö- och klimatanpassningar, utan till att be-kosta ökad bilism.
Vid årsskiftet höjdes biljettpriserna i Göteborgs kollektivtrafik – samtidigt som staden planerar för höjda trängselskatter. I Stockholm ser vi samma utveckling. Konsekvensen blir en ökad segregation och en ekonomisk apartheid – där bara de rika har råd att röra sig. Vanligt folk från förorten och arbetarområden är de stora förlorarna.
När trängselskatten nu återigen blir aktuell glöms en viktig grupp som drabbas hårdast bort – arbetarklassen. Regeringen vill höja trängselskat-ten som infördes i Stockholm för sju år sedan med så mycket som 75 procent. Även i Göteborg planeras en ökning med närmare 25 procent.
Vilka som tjänar på eller drabbas av den förda politiken är viktigt att se på i alla politiska beslut.
Moderaterna har drivit igenom skattesänkning efter skattesänkning för de redan rika. Sänkt fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt har gett ett guldregn över de redan rika och privilegierade.
När vanligt folk från förorten och arbetarområden är de stora förlorarna, då är Moderaterna för trängselskatt.
Socialdemokraterna och Moderaterna står även i denna fråga i armkrok mot städernas arbetare och låginkomsttagare. Socialdemokraterna påstår sig vara ett arbetarparti, men struntar i hur arbetare, pensionärer och låginkomsttagare drabbas av trängselskatten.
Det är dessutom felaktigt och vilseledande att kalla avgiften för en skatt. Trängselavgiften betalar vi lika mycket för oavsett inkomst, medan skatt betalas efter bärkraft. Om vi ska kalla saker vid dess rätta namn är detta således ingen trängselskatt, utan en trängselavgift som slår hårdast mot arbetare, låginkomsttagare, ensamstående föräldrar och arbetslösa i storstädernas ytterområden.
I Göteborg planeras en höjning med 25 procent efter bara ett år. Vi låginkomsttagare, förortsbefolkningen i arbetarstadsdelar, får sällan komma till tals i debatten.
Det är vi som är beroende av bilen för att ta oss till jobb, dagis, skola eller affärer, som drabbas hårdast av denna straffavgift som biltullarna innebär.
En kommunalanställd som kommer upp i maxbeloppet förlorar uppemot en hel månadslön utslaget på ett år efter skatt. Bil blir alltså alltmer en klassfråga.
Trängselavgiften och ökade biljettpriser för med sig en ökad segregering. Göteborg är en delad stad där förortens befolkning stängs in i arbetarstadsdelarna utan möjlighet att förflytta sig. En ekonomisk apartheid där de utan ekonomiska resurser stängs in bland höghusen omringade av betalstationer och tullar.
Argumenten för att höja avgiften i Göteborg är att trängselavgiften ”dragit in för lite pengar”. Av de beräknade 925 miljoner kronorna har de bara fått in 850 miljoner kronor. Göteborgarna kör helt enkelt för lite bil. Men hur var det nu med argumenten när trängselskatten skulle säljas in? Var det inte så att hela meningen med trängselskatten skulle vara att minska biltrafiken till förmån för miljön?
Miljöargumentationen var falsk från början till slut. I Göteborg finansierar trängselavgifterna biltunnel och nya broar, alltså en ökad bilism. Ett annat syfte som angavs av den styrande eliten var att fler skulle åka kollektivt, men om så är fallet – varför ökar man då priserna på kollektivtrafiken? Samma politiska etablissemang som har tvingat på oss trängselavgiften höjer nu också återigen biljettpriset hos Västtrafik.
Den påstådda viljan till att minska bilismen av miljöskäl avslöjas nu då avgifterna som kommer in går till delfinansiering av Marieholmstunneln. Det framgår allt tydligare att det politiska etablissemanget inte vill minska biltrafiken, de vill att vi finansierar Västsvenska paketet.
Trängselavgiften används alltså inte till kollektivtrafiken, inte till nödvändiga miljö- och klimatanpassningar, utan till att bekosta ökad bilism.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ändrad stadsplanering, planering av varutransporter och satsning på utbyggd och gratis kollektivtrafik, vilket vore viktiga reformer som skulle möjliggöra för hela befolkningen att ta del av staden och att utbytet mellan stadsdelar växer fram.
Artikeln har tidigare publicerats på SVT Debatt den 10 januari
