FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade den 6 april den andra delen av tre i sin fjärde klimatrapport. Andra delen slår fast att under det kommande århundrandet kommer klimatförändringarna att förstöra livet för hundratals miljoner människor på samtliga kontinenter. IPCC har producerat rapporter sedan 1990. Den här gången handlade den första delrapporten om de mer övergripande frågeställningarna om varför klimatet förändras. Styrkan i den delen var att man slog fast att det är människans utsläpp av växthusgaser som är orsaken till den uppvärmning vi nu ser.
Den andra delen som publicerats nu handlar om vilka konsekvenser som uppvärmningen kommer att få och vår sårbarhet för klimatrubbningar. Den tredje delen som kommer senare i år ska handla om vilka åtgärder som måste vidtas.
Flera larmsignaler
Klimatrapporterna blir allt tydligare och får mer och bättre data att jobba utifrån.Isprover från glaciärer och polarisar visar en tydlig trend. På alla kontinenter smälter isarna, och på vissa ställen går det så fort att det redan nu resulterar i översvämningar och jordskred. Om 25 år kan fyra femtedelar av Himalayas glaciärer ha smält bort, smältvattnet från dessa glaciärer försörjer idag hundratals miljoner människor med färskvatten.
I sydöstra Asien skenar öken-spridningen där de stora floderna redan nu torkar ut under stora delar av året.
Tidigare fokuserades det på vilka konsekvenserna kommer att bli om hundra år och om vad stora temperaturökningar på över sju grader kommer att betyda.
Svåra följder
Men i IPCC-rapportens andra del läggs fokus på vad som händer vid bara någon grads temperaturökning, som är den ökning forskarna tror är omöjlig att stoppa, oavsett vad vi idag gör åt utsläppen. Också till synes små temperaturändringar på en till tre grader får stora och förödande konsekvenser: i den första rapporten varnade FN:s klimatpanel för att jordens medeltemperatur kan öka med drygt sex grader de närmaste 100 åren.Rapporten varnar för att fattiga kommer att drabbas värst. Områden där man för sin dagliga överlevnad är beroende av lokalt producerad mat och vatten, kommer att vara betydligt mer utsatta för klimatförändringar.
Afrika – mest sårbar
Afrika är den kontinent som är mest sårbar och som kommer att få betala det högsta priset för klimatförändringarna, som 2020 kommer att ha lett till att mellan 75 och 250 miljoner afrikaner lider brist på färskvatten. Samtidigt är det den kontinent som är fattigast och har minst resurser till dyrbara åtgärdsprogram.Trots att de värsta konsekvenserna kommer att drabba fattiga länder hårdast så slipper den rika världen inte undan.
Klimatförändringarna kommer att innebära ökad och kraftigare torka i södra Europa, med ökenspridning som följd. Alperna riskerar att förlora sin vinterturism, då snötäcket ligger allt färre dagar per år. Nordamerika lär drabbas hårt ekonomiskt av hårdare stormar och orkaner, katastrofer som den i New Orleans kommer att bli återkommande.
Urvattnade skrivningar
Det ytterst byråkratiska system som IPCC vilar på, gör att alla delegater måste vara helt överens om varje formulering för att dokumentet ska godkännas.USA, Kina, Saudiarabien och Ryssland har alla fått med alternativa formuleringar, och invändningarna kommer inte från forskare utan från politiskt valda delegater. Så lyckades till exempel USA få bort konstaterandet om kostbara konsekvenser i Nordamerika, medan Ryssland och Kina såg till att ”koldioxidutsläpp” byttes ut mot det mer diffusa ”växthusgaser” i stycket om vad som är orsaken till klimatförändringarna.
Trots dessa och liknande försök att kyla av rapporten, så är den alarmistisk och innebär ett fullständigt underkännande av de åtgärder som hittills har satts in.
Tidsperspektivet har kortats ner, prognoserna är tydligare än någonsin. Vid en temperaturökning på 2 grader från 1990 års nivåer kommer nära en tredjedel av alla djurarter att hotas av omedelbar utrotning. Mindre öar och ögrupper som Seychellerna i Indiska oceanen riskerar att helt försvinna när havsnivåerna höjs.
Sammantaget målar IPCC upp en bild som visar att klimatförändringarna under detta århundrade kommer att innebära allvarliga problem för miljarder människors överlevnad. Detta livshotande problem måste åtgärdas på flera sätt. För det första måste trenden med ökade utsläpp vändas.
Att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är möjligt, men det kräver en genomgripande omställning av produktionen. Olja, kol och andra fossila bränslen måste bytas ut till miljövänliga alternativ. Varenda sektor i samhället behöver se över sina utsläpp och hur de kan minskas.
Socialistisk plan
När det väl är gjort, är frågan hur vi skyddar oss mot de konsekvenser klimatförändringarna kommer att få och har fått. Det gäller hur skydd av skogar och stränder ska ske med högre vallar mot översvämningar, behovet av vattensamlingsanordningar och nya brunnar o s v.Miljöflyktingar är redan idag ett faktum, och inom en snar framtid kommer miljoner människor att tvingas fly öknar som tagit över deras tidigare odlingsmark.
För att lösa det idag akuta problemet med svält men även det långsiktiga problemet med utsläppen krävs det en planerad omställning av produktionen.
Produktionen behöver inte bara bli miljövänlig och långsiktigt hållbar, också dess vinster måste fördelas rättvist. För detta krävs en globalt planerad ekonomi, som sätter miljö och människoliv före maximal profit för en liten elit.
Joel Eriksson
