foto: Arne Johansson
”Mitt Europa bygger inte murar”– Löfven hånas med sina egna ord.
Fler poliser, hårdare straff och övervakningskameror har varit det politiska etablissemangets standardsvar på de senaste årens epidemi av skjutningar och gängkriminalitet i utsatta förorter. Den gångna politikerveckan på Järva och Spånga IP har, förutom en upprepning av allt detta, tvingat fram en viss utveckling av den politiska retoriken, om än med ytterst få verksamma förslag.
För Moderatledaren Anna Kinberg Batra, som uppenbarligen ser förorternas kris som självförvållad, betydde detta en högstämd lektion om svenska värderingar och jämställdhet mot det hedersförtryck som helt visst är ett allvarligt problem.
– Alla som lever i Sverige måste rätta sig efter normer och värderingar som gäller här. För i Sverige råder jämställdhet. Punkt.
Att det ”i Sverige” också borde råda fler normer som ”jämlikhet” och ”rättvisa” är dock något som allra minst Kinberg Batra själv eller hennes Moderaterna skulle drömma om att ta till sig. Punkt.
Kinberg Batra presenterade även Moderaternas nya krav på en integrationsplikt.
– Krav, krav, krav, kanske någon tänker då. Ja, så är det. För Sverige är alltså ingen kravlös gemenskap, mässade Moderatledaren med tydlig udd mot förorternas folk.
Det rasistiska SD:s Jimmie Åkesson hade inte bara bjudits in, utan också tilldelats lördagen och därmed getts förutsättningar för att tala inför en större publik än många andra partier. Detta provocerade många så pass att de hade förberett protestaktioner med rop som ”Ut med SD” och ”Inga rasister på våra gator”, följt av att ett hundratal i publiken reste sig upp och demonstrativt tågade iväg.
Med i grunden samma budskap om krav och plikt, men skickligare inlindat än Kinberg Batras, försökte uppenbarligen Åkesson dupera ett skikt mindre medvetna åhörare med opportunistiska utspel till de ”skötsamma invandrarna” som kom före den så kallade massinvandringen.
– Jag skulle vilja säga ”hej och välkommen till Sverige. Det är ett fantastiskt land. I Sverige gäller det här, och det här, och det här. Om du vill acceptera det, då är du välkommen att bo här. Om du inte vill acceptera det, då får du flytta någon annan stans.
Även Stefan Löfven, som på politikerveckans sista dag hade samlat den överlägset största publiken, möttes under sitt tal av protester, om än tysta. När statsministern just börjat tala gick en grupp aktivister från Refugees Welcome Stockholm sakta framför scenen med en gigantisk pratbubbla, som påminde om hans egna ord innan helomvändningen i flyktingpolitiken: ”Mitt Europa bygger inte murar”.
Längst fram i publiken satt också en stor grupp åhörare i ”Vi står inte ut”-rörelsens vita t-tröjor, som med hjälp av skådespelaren Björn Kjellman just hade överlämnat en lista på alla organisationer som kräver amnesti för ensamkommande flyktingbarn och unga upp till 21 år. Därutöver fanns förutom RS med sina listor mot utvisningar av flyktingbarn en stor grupp arbetskraftsinvandrare med plakat på engelska mot de deportationer som hotar även dem.
Inga svar gavs till någon avdessa. ”Plikt och rätt” var annars Löfvens huvudbudskap efter en påminnelse om alla löften om nya polisutbildningar och övervakningskameror. Nytt var ett krav på utbildningsplikt för nyanlända kopplat till fler platser på vuxenutbildningar och en uppmaning om att ”ta buss 540 till universitetet”.
– Vi inför ett krav på att de som bedöms inte ha tillräcklig utbildning för att få ett jobb, de ska skaffa sig en sån utbildning. Annars dras ersättningen in.
Politikerveckans enda större nyhet var annars Löfvens och utbildningsminister Fridolins gemensamma löfte om att sockra höstbudgeten med ytterligare 1,5 miljarder kronor till skolan i resurssvaga områden, som ska fördelas utifrån socioekonomisk bakgrund. Summan motsvarar 1,5 procent av vad hela grundskolan kostar idag.
Men åt de grundläggande problemen görs ingenting, som att Sverige snabbt slits isär och segregeras av ökande klassklyftor. Eller åt att den kommunala skolan i utsatta förorter systematiskt saboteras av att Sverige som enda land i världen låter skattepengar finansiera en vinst- och konkurrensdriven skola, stick i stäv mot Skollagens principer om en likvärdig och kompensatorisk skola.
Inte heller har någon av partiledarna hittills svarat på det upprepade larmet från de boende i D. Carnegies hyreshus och Norra Järva Stadsdelsråd om att världens största riskkapitalbolag i snabb takt håller på att köpa upp bostadsområden i utsatta förorter för att plundra hyresgästerna in på bara skinnet. Något som bäddar för än mer av fattigdom och explosiva motsättningar.
Inte heller Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som med rätta kritiserade Löfven med sina frierier till Annie Lööf och Jan Björklund för att inte kunna skilja mellan vänster och höger, lyckades förklara behovet av en ny vänster och folkrörelse som kan vrida om de nedlåtande kraven på plikt och rätt uppåt.
Vad som behövs idag är en ny gemensam rörelse av förortsrörelser, hyresgästföreningar, miljörörelser och fackföreningar för en demokratiskt utarbetad, socialistisk och klimatsmart samhällsplanering som också kan garantera alla i dagens så utsatta förorter riktiga, gröna och välavlönade jobb.
När Stockholmsregionen på 10-15 år ska byggas ut med hundratusentals nya lägenheter och miljonprogrammet samtidigt måste renoveras i takt med en upprustad och utbyggd gemensam välfärd, och en omläggning från bil- och flygtrafik till spår och buss, då ska ingen som vill och kan jobba, inklusive de nyanlända flyktingarna, längre behöva gå arbetslös. Punkt. ■
