I spåren av finanskrisen blir läget i kommuner och landsting allt värre. Till exempel tvingades Kalix kommun att utnyttja sin checkkredit och låna 20 miljoner kronor för att kunna betala ut decemberlönerna. Nu kommer varsel inom Norrbottens läns landsting och första etappen av sparpaketet i skolan i Luleå ska genomföras i år.Krav ställs nu på regeringen om att lägga fram ett stimu-lanspaket för kommuner och landsting. SKL hävdar att kommuner och landsting behöver ett tillskott på tre miljarder kro- nor i år och ytterligare åtta miljarder kronor nästa år.
Den 20 januari meddelade Norrbottens läns landsting att man varslar 100 anställda. Bokslutet för 2008 är inte helt klart, men det har under en längre tid pekat på ett underskott på drygt 250 miljoner kronor.
Mindre skatteintäkter, frysta statsbidrag och minskad befolkning är viktiga orsaker. De varsel som lagts berör samtliga sjukhus i länet och även vårdcentralerna.
Landstingsdirektör Elisabeth Holmgren påstår i ett pressmeddelande att åtgärderna ska ske utan att vårdresultaten för patienterna påverkas. Däremot kan det innebära förändringar i servicegraden säger hon. (NSD den 20 januari).
Situationen i vården är sådan att det redan nu finns för lite resurser. Ytterligare nedskärningar kommer att slå mot tillgängligheten till bra vård, och också försämra situationen för de anställda som kommer att få springa allt fortare.
Ett sparpaket för skolan i Luleå kommun presenterades i oktober, som möttes av högljudda protester från lärare och elever. En demonstration genomfördes i november, där cirka 450 personer deltog. Upprörda lärare ställde kommunalrådet Karl Petersen till svars i stadshuset. Många lärare uttryckte då att ”Måttet är rågat”, det går inte att spara in mer på skolan.
NSD avslöjade den 20 januari att Luleå kommun vill genomdriva den första etappen av besparingarna redan i år. Skolledningen vill säga upp 67 anställda inom grundskolan, 21 inom gymnasieskolan och ett tiotal inom förskolan och fritids. Totalt rör det sig alltså om ett hundratal anställda. Minskade barnkullar och konkurrens från friskolor anges som motiv till sparandet, men nedskärningarna är större än det minskade elevantalet. Det förklarar inte heller att man skär ned på förskolan, där antalet barn ökar, och inte heller i grundskolan sker några dramatiska elevtapp.
Orsaken är kommunens sämre ekonomi i spåren av finanskrisen, men också den alltför låga budgeten som delvis orsakats av investeringar i lyxprojekt som Coop Arena.
Och de besparingar som ska genomföras i skolan i år är alltså bara första steget! Till 2011 ska 213 tjänster bort i enlighet med sparpaketet på 72,1 miljoner kronor.
Om 1 500 miljarder kronor kan avsättas för en bankakut, måste man nu ställa krav på en vård- och skolakut. Medan banker räddas fortsätter välfärdsslakten och attackeras två grundläggande rättigheter: tillgång till bra skola och vård.
Det behövs nu en bred kampanj mot nedskärningarna. Fackföreningar, personal, vårdtagare, elever, föräldrar och alla andra som vill delta måste organisera stora protester.
Johanna Evans
