krisen skärps i ryssland

2015-03-06 13:15:51




Två dagar innan söndagens protestmarsch i Moskva och på andra håll i landet mördades Boris Nemtsov, en av initiativtagarna. Han sköts ihjäl i närheten av det hårt bevakade Kreml i Moskvas centrala delar.
Vem eller vilka som bär ansvaret för mordet och varför det genomfördes är i skrivande stund ännu oklart. Men det finns starka skäl till att misstänka att han mördades för att han var oppositionell och Putinkritiker.
Boris Nemtsov var en av Rysslands många nyrika och en del av den kapitalistiska regim som upprättades i Ryssland efter stalinimens kollaps år 1991. Han kom dock på kant med den nya klick som kom till makten när Vladimir Putin blev ny president år 2000. Han kritiserade Putinstyret för dess auktoritära, korrupta styre, men också för att det inte var tillräckligt nyliberalt i sin ekonomiska politik. Han var också en stark motståndare till Rysslands militära ingripande i Ukraina och stödet till separatisterna. Enligt Nemtsov gick Putins Ukrainapolitik på tvärs med den ryska kapitalismens intresse av ett ökat ekonomiskt utbyte med Ukraina.

Den spontana massrörelse som uppstod protestvintern 2011-12 kunde ha utvecklats till en utmaning av regimen. Men de borgerliga oppositionspolitikerna, inkluderat Nemtsov, tvekade och möjligheten rann ut i sanden. Putin satt inte bara kvar utan kunde tillfälligt stärka sin makt.
Men den nationalistiska våg som Putin har kunnat rida på efter vinter-OS i Sotji i fjol, det ryska övertagandet av Krim och konfrontationen med Västimperialismen över Ukraina är inte bestående.

Rysslands snabbt förvärrade ekonomiska och sociala kris undergräver också Putins ställning samt bidrar till ytterligare splittringar i toppen. Samma dag som mordet skedde flaggade vice finansminister Tatiana Nesterenko för än större nedskärningar än de 10-procentiga nedskärningar på alla sektorer utom militären som aviserades i början av januari.
Det är mycket möjligt att mordet var ett försök att skrämma och tysta den oppositionsrörelse som är i vardande.
Under de senaste månaderna har det förekommit betydligt fler protester mot obetalda löner, nedskärningar och sämre arbetsvillkor än tidigare. Det var också 20 000 som vågade sig ut på Moskvas gator två dagar efter mordet.
Men protesterna väntar ännu på att samordnas och bli till en organiserad massrörelse, vilket är en uppgift som inte kan lämnas till de borgerliga oppositionspolitikerna.
Sanktioner från Väst och Natos upprustning ger dock Putin ständigt nya möjligheter att skylla problemen på ”utländska krafter” och slå mot den spirande oppositionen, vilket i sin tur försvårar uppgiften att bygga den arbetarklassledda massrörelse som krävs för att utmana regimen. Men tiden arbetar emot Putin, som med oljeprisfallet och den ekonomiska krisen har förlorat den grund som han och den ryska kapitalismen har vilat på. ■