Kurdiska krav på egen stat

2014-07-18 16:21:56

foto: Yann Renoult
I inbördeskrigens Irak och Syrien kämpar kurderna för självständighet.

Massud Barzani, president för den autonoma kurdiska regionen (Bashur) i Irak och ledare för det kurdiska partiet KDP, har uppmanat det regionala parlamentet att förbereda en folkomröstning om ett självständigt Kurdistan.

Utspelet följer på det uppror mot Iraks shiamuslimskt dominerade Malikiregering, som leds av de sunniislamistiska extremisterna inom Isis (Islamiska staten i Irak och Levanten som anser att al-Qaida är allt för moderata).

Nya maktförhållanden har också uppstått sedan de kurdiska peshmergastyrkorna – efter den irakiska arméns kollaps – på egen hand har lyckats slå tillbaka Isis vid Kirkuk och ta kontrollen över den stad, som många kurder ser som sin historiska huvudstad. Därmed har också det territorium, som kontrolleras av Iraks kurder utökats med 40 procent, inklusive områdets rika oljekällor.

Händelserna har varit svindlande sedan Isis den 11 juni tog kontrollen över Iraks näst största stad Mosul med två miljoner invånare, en stad som ses som den ekonomiska och politiska huvudstaden för Iraks sunnimuslimer.

Samma dag föll även städerna Baiji och Tikrit och redan dagen därpå Jalawla och Saadiya i Diyala, sedan militären övergivit sina posteringar.

Omkring 500 000 främst kristna, shiamuslimer och Mosuls stora minoritet av kurder såg sig redan de första dagarna tvingade att fly – merparten till den kurdiska regionen. Isis kontrollerar idag polisstationer, militärbaser och banker. Isis ledare Abu Bakr al-
Baghdadi har nu också utropat en sunniislamisk stat (ett kalifat) i västra Irak och östra Syrien.

Samtidigt sprids filmer som visar halshuggningar, massavrättningar, stympningar av händer, kristna som korsfästs och torteras till döds. Kvinnor som inte bär niqab piskas på öppen gata.

Men Isis bygger inte enbart på terror. Den har också kunnat dra fördel av massivt missnöje bland Iraks sunnimuslimer. Enligt New York Times har ”tusentals irakiska soldater deserterat”. Även officerare och soldater från Iraks tidigare arme som upplöstes efter Saddams fall fanns med i Mosuls övertagande.

Idag vajar islamisternas svarta fanor i Mosul, samtidigt som shia-muslimska ledare uppmanar befolkningen att gå med i miliserna. Därmed befästs stridernas religiöst sekteristiska karaktär än mer i frånvaron av en oberoende vänster- och arbetarrörelse med kapacitet att ena.

Iraks kurdiske utrikesminister Zebari varnar för att landet “som redan bokstavligen är uppdelat i tre stater – en kurdisk, en svart stat (Isis) och Bagdad” faller isär utan en ny inkluderande regering. Det nyvalda parlamentet bojkottas av både sunnimuslimer, kurder och flera shiamuslimer.

Isis stärkta vapenarsenal används nu även mot de syriska kurderna i Rojava. På bara ett par veckor har dussintals kvinnor och män från den syrisk-kurdiska gerillan “folkets försvarsstyrkor”, YPJ och YPG, stupat i försvaret av Kobanê, en av tre kurdiska kantonerna i Syrien. Det syrisk-kurdiska PYD-partiets ledare Salih Müslim anklagar också Turkiet för att stödja Isis, genom att dessa tillåts operera även från turkiskt territorium.

Trots detta fortsätter Barzani meddela att Kobanês folk och YPG bara stöds om KDP:s motsvarighet i Rojava släpps fram i delad maktposition. Kravet riktas till det PYD som vuxit till en masskraft efter att ha tagit kontrollen över större delen av Rojava. I Bashur har dock Barzanis position stärkts. Och där hade konflikten med Bagdad trappats upp till bristningsgränsen redan innan Isis offensiv, inte minst om regionens oljeexport. Efter att Bagdad skurit av finansieringen av den kurdiska regionen tog KRG initiativet till att själva sälja olja till Turkiet genom en ny pipeline.

Idag hälsas Peshmerga som befriare i Kirkuk. Samtidigt finns det ett missnöje mot korruption, fattigdom och arbetslöshet även i den ”lugna” kurdiska regionen.

Långt ifrån alla kurder och dess egna minoriteter i regionen, och särskilt inte de unga, är samlade bakom Barzani. Så sent som 2011 sattes Peshmergas in för att slå ned den egna befolkningen, som med bröd i händerna protesterade mot prisökningar. KDP förbjöd även förstamajdemonstrationer.

RS och CWI stöder kurdernas rätt till självbestämmande och om de vill en egen stat. Men frågan kan knappast få en hållbar lösning i en stat som på alla sidor omges av stora och krisande stater med avogt inställda regimer.

Även om Turkiets premiärminister Erdogan har intresse av olja från Barzanis KRG och nu även sägs behöva det kurdiska arbetarpartiet PKK:s stöd för att bli Turkiets president är detta minst av allt en part att lita på för de kurder som kämpa för ett demokratiskt, fritt, sekulärt, jämlikt och socialistiskt samhälle.

Reaktionära grannstater, religiösa extremister som Isis och en global kris är hinder, som knappast ger förutsättningar för ett nytt blomstrande Kurdistan, som en skyddad ö, om inte kurderna tillsammans med arbetare, unga och fattiga ur alla regionens folkgrupper kan tillkämpa sig en större, fredlig och frivillig demokratisk och socialistisk konfederation i hela Mellanöstern.

För detta krävs en socialistisk politik som också genom tex nationalisering av oljan och expropiering av utländska företag under folkets demokratiska kontroll kan utrota fattigdomen, arbetslös­heten, bygga upp infrastrukturen och säkra fred och välstånd, i Irak och Kurdistan. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!