Laga hålen i tandvårdsförsäkringen

2006-07-28 13:49:06




Folkhälsoinstitutet konstaterade i höstas att tandhälsan har blivit en allt tydligare klassfråga. ”Risken för dålig tandhälsa är mer än sex gånger större bland personer med låg inkomst än bland dem med god ekonomi. Och skillnaderna ökar”, skrev institutets utredare i en artikel på DN Debatt 10 oktober 2005.

Men de förslag på förbättringar som sedan dess har förts fram i valdebatten, först av socialdemokraterna och dess stödpartier och sedan av högeralliansen, är så tandlösa att de definitivt inte lagar hålen i tandvårdsförsäkringen.
Socialdemokraterna i regeringen har tillsatt en utredning som ska presentera sitt förslag till sommaren. Men eftersom tandvården blir en valfråga presenterade socialdemokraterna snabbt ett förslag om att ett tandläkarbesök var 18:e månad ska subventioneras med 500 kronor. Meningen är att patienten inte ska betala mer än 200 kronor för en undersökning. Kostnaden för staten blir enligt vårdminister Ylva Johansson 1,7 miljarder kronor om året.
Men utan ett samtidigt högkostnadsskydd och kraftiga subventioner för att laga de hål och andra brister som upptäcks på undersökningen är detta helt otillräckligt.

Högkostnadsskydd

Högeralliansen (m, kd, fp och c) vill införa ett högkostnadsskydd, men de fyra miljarder under två år de vill satsa räcker inte till mer än att 50 000 av de sämst ställda med riktigt stort tandvårdsbehov får ett tak på sina kostnader.
Christina Husmark Pehrsson (m) medger öppet i Göteborgs-Posten (2 maj) att deras alternativ innebär att det ”kostar någon hundralapp mer att undersöka sig jämfört med regeringens förslag”. Dessutom vill högeralliansen bland annat finansiera sitt högkostnadsskydd genom att slopa det högkostnadsskydd som pensionärer har idag, så frågan är om det inte bara handlar om att flytta hålen från en grupp till en annan.

Perssons hyckleri

Göran Persson som i dag i hycklande ordalag talar sig varm för att ta bort den bristande tandhälsan som ett ”klassmärke” har själv huvudansvaret för att ha skapat det genom att kraftigt urholka högkostnadsskyddet under en lång rad av år.
Vänsterpartiet vill att tandvården ska ingå i sjukförsäkringen, men är knappast beredd att ta strid för sitt förslag. Hittills har de, för att uppnå budgetöverenskommelser med regeringen, övergett åtskilliga av sina krav och de har bara fungerat som stödtrupp till socialdemokraternas och miljöpartiets nedskärningar och försämringar.
Raserandet av tandvården det senaste årtiondet har även i flera landsting skett med vänsterpartiet och socialdemokraterna i spetsen.
I Gävleborgs landsting röstade till och med två vänsterpartister med högeroppositionen för en bolagisering av folktandvården med syfte att öka konkurrensen och privatiseringarna. Därmed ska nu en bolagisering genomföras vid årsskiftet 2006/2007.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) anser att kraftigt förbättrad tandhälsa kräver gratis tandvård till alla och då både vad gäller förebyggande insatser och åtgärder. Ett första steg skulle vara att acceptera att tänderna är en del av kroppen och låta tänderna ingå i den allmänna sjukförsäkringen. Därmed skulle samma högkostnadsskydd gälla tänderna som händerna och övriga kroppsdelar. Det skulle vara en verklig satsning på alla de lågavlönade som idag tvingas välja bort tandvård av ekonomiska skäl.

Gratis tandvård

Dessutom måste alla tandvårdsbehov tillgodoses. I Sverige sägs det att tandvården är gratis för alla barn, men många utestängs från exempelvis tandreglering trots att både tandläkare och föräldrar anser att tandställning eller andra insatser behövs. Under 2004 fick 29 000 barn rätt till gratis tandreglering eftersom deras tandfel ansågs allvarliga, men tusentals ställs utanför.
RS säger nej till privatisering av tandvården. Med avregleringen följer – utom ökade och orättvisa priser – sämre arbetsvillkor och löner för tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och övriga anställda.
RS vill inte bara laga hålen i tänderna – utan det krävs en rotfyllning av hela tandvårdsförsäkringen för att även lågavlönade, fattiga pensionärer och barn ska få råd att gå till tandläkaren.

Gunilla Leijon

Fakta om orättvisorna i dagens tandvård
• Varannan låginkomsttagare har inte råd att gå till tandläkaren.
• Var tionde vuxen har dålig tandhälsa.
• Var femte låter bli att gå till tandläkaren fast de skulle behöva, oftast de med kort utbildning och låg lön. I gruppen under 44 år avstår så många som var fjärde.
• Dålig tandhälsa minskar livskvaliteten, försämrar sociala relationer och är ett hinder för goda matvanor och en god hälsa.
• Dålig tandhälsa kan orsaka infektioner som påverkar inflammatoriska processer och blodfetter, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt (hänvisning till tidigare studier).
• Mellan 2004 och 2005 ökade den dåliga tandhälsan från 34 procent av personerna till 38 procent.
• Yngre personer avstår oftare från tandvård än äldre. 24 procent av de yngre männen jämfört med tolv procent bland de äldre avstår från tandvård om det behövs. Motsvarande siffror för kvinnor var 29 respektive elva procent.
• Idag subventionerar Försäkringskassan 21 procent av kostnaderna för en förebyggande behandling eller en vanlig tandläkarundersökning utan komplikationer, medan patienten betalar hela 79 procent.
Källa: Folkhälsoinstitutets undersökning 2005