"Oron för a-kassan är överdriven och när jobbavdraget kommer ebbar protesterna ut”. Det sa arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin dagarna innan riksdagen klubbade igenom försämringen av a-kassan.Sällan har en minister haft så fel. Protesterna fortsätter och a-kassan var bara början.
Efter alla försämringar som gäller från årsskiftet (se Offensiv nummer 729-730, ) följer regeringen upp med nya attacker.
I korthet föreslår regeringen följande:
• Möjligheten till förlängd ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) slopas. I dag finns en möjlighet att få förlängd ersättning, som mest 600 dagar. Men den vill regeringen slopa med motiveringen att en förlängning ”sänder fel signaler till arbetslösa”.
• En arbetslös kan maximalt få ersättning i 300 dagar, alternativt 450 dagar om man har barn under 18 år. Fyller barnet 18 år före dag 300 blir det inga extra dagar.
• Den som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program förlorar ersättningsdagar i motsvarande grad. ”En sökande som till exempel efter 30 dagar med arbetslöshetsersättning deltar i ett program med aktivitetsstöd [i dag dagpenning] kommer därmed att ha förbrukat 80 ersättningsdagar av sin period med arbetslöshetsersättning”, skriver regeringen i sin promemoria ”Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken” december 2006.
Det innebär i praktiken att antalet ersättningsdagar blir betydligt färre än 300 eller 450.
En försämring som regeringen motiverar med att det tidigare systemet var ”orättvist”!?
Huvudlösa ”argument”
Med samma idioti motiverar regeringen sitt förslag om att avskaffa det förstärkta anställningsskyddet för äldre. I det fallet sägs att det skulle vara ”åldersdiskriminerande”.Efter att de blivit utförsäkrade ska de arbetslösa placeras i vad regeringen kallar jobb- och utvecklingsgaranti, vars ersättning motsvarar 65 procent av tidigare dagsförtjänst för dem som uppburit arbetslöshetsersättning. Det exakta innehållet i denna så kallade garanti ska regeringen utforma under våren.
Det regeringen benämner som ”nya reformer inom arbetsmarknadspolitiken” ska utläsas som låglönejobb.
Allianspartierna vill dessutom riva upp de små och otillräckliga förbättringar som gjorts vad gäller visstidsanställdas villkor.
Det i sin tur betyder försämringar i lagen om anställningstrygghet.
Sämre anställningsskydd
På bordet ligger bland annat följande förslag under rubriken ”Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning”:• 14 månaders maximal visstidsanställning förlängs till 24 månader (efter att ha varit anställd mer än två år under femårsperiod på så kallad fri visstidsanställning övergår anställningen i en tillsvidareanställning).
• 12 månaders intjänandetid för företrädesrätt till återanställning istället för 6 månader.
• Säsongsanställning ska vara kvar.
• Det extra anställningsskydd som gäller för äldre i vissa situationer – bland annat vid turordning – slopas.
• Försämrad informationsplikt för arbetsgivare till föräldralediga i vissa fall samt rätt till besked att visstid inte förlängs.
”Därmed införs i princip centerpartiets franskinspirerade förslag till regler för ungdomar på hela arbetsmarknaden”, löd Hallands Nyheters (som står centerpartiet nära) sammanfattning av förslaget. Det är alltså en svensk variant av den hatade CPE-lagen som regeringen ämnar införa i smyg. (CPE-lagen kunde aldrig genomföras i Frankrike på grund av de strejker och demonstartioner som genomfördes våren 2006).
Från 1 juli i år
Alla redovisade förslag ska gälla från 1 juli i år, den dag det blir billigare för rika att låta andra städa och sköta trädgården.”Förslagens sammantagna effekt ger ökad otrygghet i arbetslivet. Fler otrygga visstidsjobb och sämre anställningsskydd för äldre är igen bra julklapp till Sveriges löntagare”, menade TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär i en kommentar.
Nya steg tas alltså mot en låglönemarknad. Men enligt Littorin finns ”ingen anledning till oro”, eftersom jobbavdraget kommer i slutet av denna månad.
Några hundralappar i sänkt skatt, bara för de som har jobb, kompenserar inte för alla försämringar som redan är beslutade och ger än mindre kompensation för de som aviserats.
Dessutom vill regeringen och arbetsgivarna använda jobbavdraget som ett argument mot högre lön. ”Efter jobbavdraget blir det inte lika viktigt att höja avtalens lägsta löner”, mässade arbetsgivarnas chefsekonom Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) innan jul.
Regeringens fortsatta attacker understryker vikten av att fackföreningarna svarar med kamp för rejäla lönelyft och kompensation under våren.
Per Olsson
