Lägre betyg ger mindre lön

2012-11-01 15:05:40




Ju sämre betyg dina elever har, desto sämre lön förtjänar du, enligt Stockholms stads politiker som beslutat att lärarna på de sju skolorna med sämst elevresultat endast får 3,7 procent i lönehöjning istället för avtalets 4,2 procent. Samtidigt belönas lärarna på de sju skolorna med bäst elevresultat genom att ges 0,5 procent mer i lönehöjning.

Ilskan mot det nya läraravtalet som landade på en löneökning långt under 10 000 kronor i månaden har knappt lagt sig innan nästa slag kommer. På sju skolor där eleverna har presterat sämst utifrån socioekonomiska faktorer får lärarna 0,5 ­procent mindre än golvet på 4,2 procent för 2012.
Stockholms stads beslut att ­straffa lärare har kritiserats hårt av Lärarnas Riksförbund som i en debattartikel i SvD Brännpunkt den 25 oktober betonar att avtalets 4,2 procent är ett golv och inte ett tak. LR:s ­ordförande Metta Fjelkner skriver även att ”Vi vill inte att lärare ska lönesättas kollektivt och skolvis utifrån arbetsgivarens syn på resultaten”. Men samtidigt skriver hon i samma artikel: ”Att sedan sju skolor belönas av staden genom att få sätta en halv procent högre löner än de 4,2 procent som anges i avtalet är i sin ordning”.
Men faran är långt större än räknat i kronor och ören. En ­uppdelning av den avtalade lönehöjningen där mer ges till vissa skolor och mindre till andra, är ytterligare ett ­ideologiskt slag mot en likvärdig skola för alla där dagens skolsystem alltmer liknar det tidigare, uppdelat i folkskolor med lågavlönade folkskolelärare och real­skolor med högavlönade lärare och lektorer.

Enligt nyliberalismens eviga mantra leder konkurrens till kvalitet. Att det inte har fungerat i USA och att det inte fungerar i Sverige ignoreras envist av de nyliberala marknadsfunda­mentalister som sitter i regering och kommun. Under samma tid som skolan gått från att vara en rättighet till att bli en marknad, har ­segregeringen ökat och likvärdigheten skjutits i sank bland landets skolor. Förlorarna är de mest utsatta eleverna, där barn till föräldrar utan högre utbildningsbak­grund halkar efter allt mer.

Att som Stockholms stad göra en fördelning mellan ”bra” och ”dåliga” skolor är en ren stigmatisering av vissa skolor, och i förlängningen ett sätt att locka till sig de bästa lärarna till de bästa skolorna.
Vad är en dålig skola? Är det lärar­na på skolan som inte har arbetat tillräckligt hårt och därför bör straffas med lägre lön? Eller handlar det om en dålig styrning där lärarna inte fått de förutsättningar de behöver för att undervisa på bästa sätt och ge eleverna den stöttning de behöver för att nå målen?
Hur man än vrider och vänder på det landar det yttersta ansvaret på skolledning och politiker som istället för ovetenskapliga påhitt såsom löne­sanktioner riktade mot lärarna ­måste ta sitt eget ansvar och skjuta till de resurser som behövs.

Lyssna till lärarna som tydligt säger vad de behöver: minskad arbetsbelastning, arbetsro och förtroende. Endast en lärarlegitimation höjer inte lärarnas status om den inte är något värd, lärarna måste också få makten att i likhet med läkaren ”ordinera” eleverna de resurser de behöver utan att inkompetenta politiker ifrågasätter ”receptet”. Ökad kontroll och dokumentationskrav på lärarna är heller inget värt om tid saknas till att följa upp de åtgärdsplaner som skrivs. Lärarna behöver mer tid till eleverna, men också mer ­utrymme för fortbildning och forskning.

Alliansens och Folkpartiets lärarlegitimation och ­lektorssatsningar får inte bli dimridåer för de stora attacker som har genomförts, försvaras och görs på skolan som helhet. Lärar­facken måste sätta stopp för de marknadsfundamentalistiska politiker som slår sönder stadens skolor och ställa sig i spetsen för en enad kamp där lärarkollektivet på samtliga skolor avvisar Stockholms stads skamliga beslut att belöna och straffa lärare efter elevresultaten på skolan.

Lina Westerlund