Antalet elever som söker sig till de landets privata gymnasieskolor har under de fem senaste åren fördubblats. Den snabba ökningen av elevantalet har inneburit att svenska kommuner numera varje år betalar 22 miljarder kronor till de privata alternativen.Nu går Skolinspektionen ut med att man kräver hårdare regler och att man vill skärpa tillsynen över företagen (Dagens Industri den 18 februari).
Idag finns det inga regler som fastslår att friskolor måste ha kurator, gymnastiksalar eller ens bibliotek.
Dessutom lyder lagen så att vem som helst kan få starta en friskola, vilket visades då en dömd pedofil år 2000 fick tillstånd att öppna tre skolor. Mannen dömdes 2007 till sex års fängelse för nya sexualbrott, däribland grov våldtäkt mot barn.
Han lämnade då över skötseln av skolorna till en kvinna som är dömd för koppleri (nyhetskanalen.se den 31 januari).
Även riskkapitalbolag får plats, Investors EQT äger nästan 80 procent av skolan Academedia som omsatte 2,1 miljarder kronor under 2009, där 144 miljoner av dessa gjordes i vinst. Fler liknande exempel finns att ge.
Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler menar att man idag inte kan granska friskolor lika ingående som kommunala skolor.
– Den här utvecklingen visar att vi behöver vässa vår tillsyn av fristående skolor. Vi behöver andra redskap för att kunna granska dem på liknande sätt som de kommunala skolorna, säger hon till Dagens Industri den 18 februari.
Vi kommer också att få se ytterligare öppningar för friskolor då skolminister Jan Björklunds nya klasskola träder i kraft i juli i år.
Redan idag drivs hälften av alla friskolor som bolag, samtidigt som friskolorna utarmar de kommunala skolorna.
Friskolorna är idag en skattefinansierad miljardindustri med stora brister.
Både lärartätheten och antalet behöriga lärare är generellt sett lägre i friskolor än i kommunala skolor.
Anna Löfgren
