Lettland har haft sin kallaste vinter på två decennier med temperaturer nere på minus 30 grader.Det istäcke som legat över landet i vinter är en ganska bra återspegling av Lettlands ”frysta” ekonomi.
Redan i höst hade man den högsta arbetslösheten i Europa med 17 procents arbetslöshet och den topplatsen har man fortsatt att säkra med en arbetslöshet som nu ligger på nästan 23 procent.
BNP (bruttonationalprodukten) har sjunkit med nästan en fjärdedel de senaste två åren och på var och varannan gata ser man stängda affärer. Detaljhandeln sjönk med 30 procent förra året, vilket även det är ett europeiskt rekord.
De drastiska nedskärningspaket som genomförts har haft stor effekt på människors ekonomiska situation och en studie från Eurostat visar att 26 procent av befolkningen riskerar att hamna i fattigdom, vilket är långt över de 17 procent som är medelvärdet i EU.
Vidare visar en studie från den lettiska statistiska centralbyrån (CSP) att antalet lågavlönade (upp till 200 lats, 2 800 kronor, i månaden) fortsätter att öka. Första kvartalet 2009 tillhörde 31,9 procent av de arbetande denna lönegrupp. Det fjärde kvartalet 2009 låg denna siffra på 39 procent.
Nu har även regeringen själva erkänt att deras egna nedskärningspaket är en faktor till att situationen är allt svårare i landet.
Budgeten för 2010 är en fortsatt nedskärningsbudget där regeringen skrivit under för en kapning av statsbudgeten med 700 miljoner euro (6,8 miljarder kronor) samt en höjng av skatterna. Vilka yrkesgrupper som kommer att drabbas av ytterligare nedskärningar och lönesänkningar under det kommande året återstår bara att se.
En av de mest kontroversiella åtgärderna i alla nedskärningspaket som lades fram under förra året var en sänkning av de redan låga pensionerna med 10 procent. Den här sänkningen fastslogs däremot av landets högsta domstol i slutet av december vara olaglig och strida mot Lettlands författning. Så den lettiska regeringen tvingas nu lägga fram en plan för att ge igen de pensionspengar man inte betalt ut.
De lettiska pensionärerna får trots denna lilla seger inte en mycket ljusare framtid. De är fortfarande de fattigaste pensionärerna i hela Europa och enligt EuroStat lever 51 procent av dem nära eller under fattigdomsgränsen. 2008 var en medelpension 140 lats (1 930 kronor) i månaden. Idag då krisen slagit till på fullt allvar kan det vara ännu värre.
Letterna har hittills varit väldigt lugna efter de tuffa åtgärderna och den senaste tiden har vi inte sett något som ens liknar de kravaller som ledde till att regeringen föll för ett år sedan.
Det kan mycket väl vara kylan som gör att de flesta stannar inomhus och att vi inte ser några större protester just nu.
Många menar också att de flesta letter väntar till valet i oktober och då tänker ”rösta bort” sina problem. Men de politiska partierna är i en djup förtroendekris och bildar nya allianser till höger och vänster för att lyckas fånga nya röster och nytt förtroende.
Lettlands unga, arbetare och pensionärer kommer aldrig att vinna mot nedskärningar, lönedumpningar och massarbetslöshet genom parlamentariska val där man röstar på partier eller koalitioner som bildats av gamla partier. Man kan bara vinna genom direkt aktion i form av demonstrationer, strejker och blockader och att det genom dessa växer fram ett nytt arbetarparti som organiserar och tar strid mot kapitalismen.
Nils Kaza
