Liberation – fem konstnärer skildrar Egyptens revolution

2012-11-18 02:01:18

foto: Jonas Brännberg
Graffitikonstnären Ammar Abo Bakr.

Den 27 oktober slog Havremagasinet i Boden upp portarna för den mest spännande konstutställningen i Norrbotten (och kanske hela landet) på mycket länge. Liberation – a process review visar fem samtidskonstnärer från revolutionens Egypten. Dagen före öppnandet hölls ett samtal med konstnärerna, alla mer eller mindre inblandade i revolutionsprocessen. Ett samtal som många kanske förväntade sig skulle handla om konstverken blev istället en politisk diskussion om vägen framåt för de egyptiska massorna.

– Revolutionen är komplicerad. I nuläget råder en slags allians mellan armén och Muslimska brödraskapet. De backar upp varandra och nu väntar en ny strid. Men folket är ute på gatorna igen. Vi har inte råd att inte göra något. Energin på gatorna är fantastisk, den går inte att beskriva, sade Nagla Samir, kurator för utställ­ningen.

Graffitikonstnären Ammar Abo Bakr berättade en intressant ­historia som visar på hur revolutionen helt har vänt upp och ned på maktbalan­sen.
– Innan revolutionen var graffiti förstås helt förbjudet. Efter revolutio­nen, när jag och mina kollegor gjort stora väggmålningar med ­martyrerna från revolutionen, vågade militären först inte ta bort dem. När de till slut gjorde det kom de mitt i natten, uppbackade av sex lastbilar med soldater. Dagen efter blev det stora protester och polisen tvingades skylla ifrån sig: ”Det var inte vi som gjorde det”. Vi gjorde nya målningar som sedan vaktades av tusentals demonstranter. De försvarade martyrernas ansikten.
– Jag försöker lyfta fram olika delar av revolutionen som är lika viktiga, men ges olika uppmärksamhet, till exempel Aliya al-Mahdy och Samir Ibrahim. Aliya lade upp en bild av sig själv naken på sin blogg i protest mot censuren och kvinnoförtrycket och hon har fått hur mycket uppmärksamhet som helst, medan Samir Ibrahim, som vågade gå till domstol efter att under protesterna ha utsatts för ett ”oskuldstest” knappt har uppmärksammats alls. Den ena gjorde något frivilligt – och fick mycket uppmärksamhet – medan den andra utnyttjades.
Marwa Adels fotografier handlar om folkmassan. De tusentals männi­skor som samlades på Tahrirtorget. De visar på kraften, enheten men också att massan består av individer.
– Revolutionen har satt strålkastarljuset på kvinnliga konstnärer. Många kuratorer vill ha ”revolutionär” konst. Jag vill bara uttrycka och förmedla revolutionen: hur ­massorna kan ha makten och kan styra landet. Samtidigt känner vi hur Muslimska brödraskapet försöker begränsa och trycka tillbaka kvinnan, berättar Marwa Adel.

Frågan om sociala mediers betydelse visade på olika åsikter.
– Den egyptiska revolutionen gick via Facebook. IT är viktigare än gatustrider. Det tog länge innan jag deltog på demonstrationerna, sade Khaled Hafez, medan Ahmed Al-shaher som själv ställde ut digitala ­konstverk hade en annan åsikt.
– Bara 20 procent av egyptierna använder internet och av dem som var ute på gatorna var det bara tre procent. Jag tror att nästa revolution kommer av de fattigaste, de som inte har internet.
– För mig har graffiti varit ett sätt att nå ut med nyheter som kommer via facebook och twitter till dem som inte har tillgång, sade Ammar Abo Bakr.
Trots att både armén och brödraskapet försöker ta kontroll över revolutionen var alla optimistiska om framtiden.
– Jag tror på gatan. De kommer aldrig att acceptera Muslimska brödraskapet, de är en del av den gamla regimen, sade Ammar Abo Bakr.

Utställningen pågår till den 5 januari 2013. Se den!
Jonas Brännberg