”Åtstramningspolitiken är ett dubbelt slag mot folkhälsan. I ett första skede ökar den arbetslösheten och den ekonomiska otryggheten. Detta leder till depressioner, stressjukdomar och alkoholkonsumtion. I det andra skedet, när människor söker hjälp, finns vården och de sociala skyddsnäten inte där”
Det handlar om finanskrisen och hur den har hanterats av västvärldens ekonomisk-politiska överklass. Om privatisering, avreglering och välfärdsslakt. Om en ideologisk faktablind marknadsfundamentalism. ”Om en ekonomisk doktrins misslyckande” (undertiteln på denna lysande fakta- och debattbok).
Och inte bara att makteliten misslyckats med att få fart på ekonomin, utan även att det skapats snabbt växande fattigdom, klassklyftor, sjukdomar, hiv-epidemier och självmord. Just kombinationen av ekonomi och hälsa, ”kroppsekonomin”, är de båda folkhälsoforskarnas fokus. De skriver:
”I slutändan har åtstramningarna misslyckats eftersom de inte har stöd av vare sig vanlig logik eller fakta. De handlar helt enkelt om ekonomisk ideologi. De härstammar från uppfattningen att liten statlig inblandning och fria marknader alltid är bättre än att staten lägger sig i.”
”Det är en socialt konstruerad myt – en bekväm uppfattning bland politiker, som utnyttjas av dem som har ett särintresse i att staten får en mindre roll, i privatiseringen av välfärdssystem, för egen vinning. Detta gör stor skada – det straffar de mest utsatta i stället för de som orsakade lågkonjunkturen.”
Undersökningar visar att människor sätter den egna och familjens hälsa före fler materiella tillgångar. Hur kan man då motivera en social nedskärningspolitik som sägs skapa ekonomisk tillväxt, om detta sker till priset av att underklassens hälsa blir kraftigt lidande, undrar de båda författarna. Om åtstramningen bokstavligen dödar.
De jämför de ”naturliga experiment” som uppkommer när ekonomiska kriser och depressioner bekämpas med (ny)liberal chockterapi, kontra gradvisa reformer där staten behåller ett ansvar över samhällets mest utsatta. En civiliserad politik. Dramatisk är skildringen av hur den postkommunistiska krisen bemöttes. Gradvis och mer socialt skyddande i vissa av de gamla östländerna. Och med snabb vildavästernkapitalism i Ryssland, när nya oligarker och gamla partipampar plundrade det sönderfallande samhället.
Det orsakade ett oerhört mänskligt lidande med dramatiskt ökande ojämlikhet, svältande pensionärer, övergivna industristäder, massiv arbetslöshet, och förtida död för många miljoner ryska män. De ekonomiska problemen sammanföll med social stress över minskad social status:
”Vi fann att de med den lägsta ekonomiska statusen, makten och respekten i sina närmiljöer, löpte en tre gånger högre risk att dö än de med mest pengar, respekt och makt.” ■
