BOK | De omänskliga |
Författare | Torbjörn Nilsson |
Förlag | Weyler (2010) |
Folkpartisterna kunde göra detta eftersom de kommit över de inloggningsuppgifter som Socialdemokraternas förste ombudsman i Skaraborg använde sig av.
Avslöjandet döptes i pressen till ”Spionskandalen”. Bara några få, men långt ifrån alla ansvariga, fälldes året därpå av Stockholms tingsrätt för dataintrånget.
En av de tre dömda var den före detta pressekreteraren i Liberala ungdomsförbundet (Folkpartiets ungdomsförbund) Per Jodenius. Han är huvudpersonen i bokens första del som handlar om Folkpartiet i allmänhet och partiets dataintrång i synnerhet.
Jodenius började sin politiska karriär i SSU (Socialdemokraternas ungdomsförbund), men gick ganska snart över till Folkpartiet där karriärmöjligheten bedömdes som större. Knappt hann han gå med innan han hamnade på Folkpartiets riksdagslista 2002.
Ironiskt nog var det med paroller om lag och ordning samt fler poliser som han försökte profilera sig i riksdagsvalet. Det räckte inte till en riksdagsplats, utan efteråt fick han istället nöja sig med att bli Liberala ungdomsförbundets nye pressekreterare.
Enligt de ledande folkpartisterna var det ”inte några större förändringar i sakpolitiken som låg bakom [val]framgången och därför kom man till slutsatsen att det handlade om hur man sålt politiken”.
I takt med att skillnaderna mellan riksdagspartierna suddas ut har det allt mer handlat om hur partierna ska kunna sälja sina budskap. Form istället för innehåll karaktäriserar den politiska marknadsföring som etablisse- manget ägnar sig åt. Politiken reduceras till en samling reklamslogans av typen ”med oss blir det bättre”.
Riksdagspartierna överbefolkas numera av anställda från olika pr-byråer, vars uppgift är att ge spinn till utspelen. Med spinn – från basebollens skruva – menas att göra det så svårt som möjligt för motståndaren att attackera de utspel som görs och ”förstärka ett budskap samtidigt som de döljer ett annat”.
Efter valet år 2002 utsåg media Folkpartiets partisekreterare Johan Jakobsson, från pr-branschen, till svensk mästare i spinn. ”Jakobsson är Sveriges bäste spinndoktor”, ansåg exempelvis SVT:s politiske kommentator K G Bergström.
Från spinn, olika grader av manipulation, till smutsiga knep (dirty tricks) är steget aldrig långt.
Under 2000-talet blev dataintrång något som Folkpartiet inte bara använde för att kunna få information om andra partier.
Enligt boken var det sannolikt unga folkpartister som tog sin in på Ung Vänsters (UV) interna debattforum och som till pressen avslöjade de anklagelser om grabbig kultur och sextrakasserier som medlemmar riktade mot UV:s dåvarande ledning.
Avslöjandet fick Ali Esbati att avgå.
Inom Folkpartiet spionerade man också på sina egna, att läsa varandras e-post blev liksom en folksport.
Jodenius såg anställningen som pressekreterare på Liberala ungdomsförbundet som en första anhalt på vägen uppåt. För att gå vidare i karriären gällde det att kunna ställa sig in hos partiledningen.
I sin iver att samla information om Socialdemokraterna, som Folkpartiet såg som huvudmotståndare i valet år 2006, hade Jodenius god hjälp av ”sina socialdemokratiska vänner”.
Det är möjligt att Jodenius redan 2004, långt innan det dataintrång han dömdes för, hade tillgång till mindre skyddade uppgifter på Sapnet.
Inloggningsuppgifter och lösenord skulle han ha fått från SSU:are han kände.
Om så var fallet har aldrig klarlagts. Klart är dock att när han kunde börja logga in på Sapnets hemligaste konton, från början av 2006, gjorde han det med hjälp av uppgifter som en SSU:are hade gett till sin folkpartistiske kompis Niklas Lagerlöf, som då var ordförande för Liberala ungdomsförbundets västra distrikt.
Jodenius hävdar själv att han i mitten av januari informerade partitoppen om att han kunde logga in hos Socialdemokraterna. Flera uppgifter gör gällande att även Liberala ungdomsförbundets dåvarande ordförande Fredrik Malm, idag riksdagsleda- mot, tidigt visste om vad förbundets pressekreterare höll på med.
”Du är sjukt bra”, sa Anders Andrén, Jan Björklunds närmaste medarbetare, till Jodenius efter att denne skickat över S-rapporten Tio myter om skolan dagarna innan Björklund skulle diskutera skolpolitik med skolminister Ibrahim Baylan. (Bokens sista del handlar om hur Baylan och andra idag ledande socialdemokrater har klättrat mot toppen. Dagens S-ledare har samma förkärlek för mygel med folkpartisterna.)
Jakobsson, FP:s sekreterare, visste om vad Jodenius höll på med och Leijonborg utnyttjade åtminstone den information som hämtades via datain- trång.
Det var först efter att partitoppen ansåg att man hade fått den information som man behövde som Jodenius fick uppmaningen att både sluta logga in hos Sapnet och samtidigt berätta för en journalist han kände om inloggningen. Jodenius tyckte att det lät bra och berättade allt för Expressenjournalisten Niklas Svensson, som också fick alla inloggningsuppgifter. Med den konstruktionen hoppades FP-ledningen kunna två sina händer om dataintrånget avslöjades och samtidigt få fortsatt information via Expressenjournalisten Niklas Svensson, som tre gånger loggade in på Sapnet. ”Andra gången med hjälp av en nättjänst som låter de digitala fotavtrycken gå via en server i Tyskland”.
Hur och av vem som tidningen Dagens Industri fick uppgiften om att Folkpartiet hade tillgång till en inloggning på Sapnet är ännu inte känt. Boken kastar inget ljus över det. Det var dock Dagens Industri som informerade Socialdemokraterna och sedan avslöjades allt och huvuden rulla- de för att rädda Lars Leijonborg.
Partisekreteraren Jakobsson fick sedean han avgått jobb på högerns pr-byrå Kreab. En annan av partiets spinndoktorer, Niki Westerberg, som Jodenius säger fick information om data- intrånget den 13 januari 2006, placerades i karantän i S O S Barnbyar innan hon åter fick anställning hos Folkpartiet för att leda årets valkampanj.
Bara tre dömdes: Per Jodenius, Ni- klas Svensson och SSU:aren Niklas Sörman, han som gett uppgifterna till sina vänner i Folkpartiet.
De Omänskliga skildrar egentligen bara toppen av isberget.
Nya skandaler följer ständigt när medlemstomma riksdagspartier jagar platser vid köttgrytorna och när ett politiskt mandat eller en anställning ger hög inkomst och nya karriärmöjligheter.
Vad som behövs är en kamp mot politikerprivilegier och pamplöner – för ett nytt arbetarparti och arbetarrö-relsens socialistiska pånyttfödelse.
Per Olsson