Lönedumpning hotar i skogen

2006-07-28 15:42:04




Sänkta löner och ökad användning av nervgifter är vardag i de svenska skogarna. ”Idag får skogsplantörerna mellan 30-38 öre per tall/granplanta i Norrland. Men när det finns entreprenörer som ger utländsk arbetskraft bara 22 öre, så är det troligt att jag måste sänka lönen till nästa år”, säger Alf Eriksson, planteringsentreprenör. Lönedumpning är ett faktum.

Under de sju år som jag själv jobbat i skogen har ackordslönen varit konstant med lönesänkning som följd.
Ackordslönerna har resulterat i att man istället för att kämpa gemensamt skippar lunchen för att hinna plantera lite till. Vilket är förödande både för kvalitén på det utförda arbetet men även en stor säkerhetsrisk, med dagliga fallskador och stukade fötter.

”Ren slavhandel”

Skogsfacket räknar med att ungefär 200-300 personer har kommit för att plantera skog enbart i Västerbotten. Det är troligen lite över 50 procent av alla som arbetar som skogsplantörer. Dessa entreprenörer hävdar att de följer kollektivavtalet som garanterar en minimilön på 80,58 kronor per timme. Facket tror att många inte får ut hela sin lön. ”Det är ren slavhandel ” säger Gunder Hjälte, ombudsman för skogs och träfacket i Västerbotten.
Den garanterade minimilönen är full av kryphål och det är ackordet som räknas. Teoretiskt kan ackordet sättas hur lågt som helst.
Idag varierar lönen för skogsplantörer mellan 29-38 öre per planta och så har det varit under lång tid, vilket har inneburit en långsam men kraftig lönesänkning de senaste tio åren.
Men nu dumpas lönerna rejält, entreprenörer med utländsk arbetskraft har sjunkit ner till att endast ge 22 öre per planta. Skogsplanterare är inget jobb som man tänker fortsätta med hela livet och skulle man vilja det är det tveksamt om kroppen skulle orka med. Detta resulterar i att få går med i facket, och än färre tar strid för nästa års avtal och löner.

Nervgift på plantorna

Nervgiftet Cyper Plus och merit Forsest används idag på plantskolorna för att ta död på snytbaggen, som lever av den färska barken på ungskog. Skulle snytbaggarna få fäste på en plantskola skulle hundratusentals plantor kunna dö. Problemet är att dessa bekämpningsmedel inte bara tar död på snytbaggen utan har en rad allvarliga bieffekter.
Andra insekter än snytbaggen kommer givetvis också att dö, det har även visat sig att fisken får allvarliga skador när giftet rinner ut i diken och bäckar. För plantörerna som inte får någon information om att plantorna är besprutade med nervgift är näsblod ett vanligt problem.
Enligt uppgift från plantskolorna och det lokala skyddsombudet ska det inte förekomma gift i de plantor som planteras i Norrland eftersom problemen med skadeinsekter är betydligt mindre än i södra Sverige. Men det kan man inte vara säker på efter att flera fall av näsblod, eksemutslag och huvudvärk uppkommit. Enligt huvudskyddsombudet giftbesprutar SCA 25 procent av sina norrländska plantor.
Skyddsutrustning saknas på de flesta arbetsplatserna, handskarna som används ska vara vattentäta, men efter någon dags användning läcker de som ett såll, och många plantörer planterar utan handskar då det går lite snabbare än att plantera med. Giftet får man sedan i sig när man äter med förorenade händer.

Dags att slå tillbaka

Idag är hela skogsvården hotad, tusentals jobbare kan komma att få halverad lön. Detta samtidigt som de stora skogsbolagen gör rekordvinster. 2004 gjorde SCA, ett av de största företagen, en vinst på 3,6 miljarder kronor. Vilket är en vinst på över 70 000 kr per anställd.
Systemet med konkurrerande entreprenörer måste avskaffas och skogen förstatligas. Idag när vi plantörer och röjare är pressade mot väggen, är det kravet det enda som garanterar att lönedumpningen stoppas.
Enda sättet att stoppa lönedumpningen är att gå ut till arbetsplatserna och mobilisera till strid.

Joel Eriksson