foto: Lärarförbundet
Prisutdelningen i Luleå, med Carina Sammeli, ordförande barn-och utbildningsnämnden Luleå, längst till höger som har gjort allt för att driva igenom det skolförödande ”Framtidens Skola”.
Nyligen presenterades Lärarförbundets årliga rankning över ”Sverige bästa skolkommun”. Luleå kommun placerar sig på en hedrande niondeplats. Men granskas siffrorna närmare syns det att Luleå kommun inte själva har så stor del i resultatet. Även om sådana här mätningar måste tas med en stor nypa salt kan de säga en del om utvecklingen i skolan.
Vinnare i Läraförbundets rankning blir direktörstäta Vellinge i Skåne, som både har bästa förutsättningar för bra resultat och dessutom satsar mycket resurser på skolan. I botten ligger fattiga bruksorter som Ljusnarsberg och Norberg men också Stockholmsförorten Haninge.
Av de 13 kriterier som Lärarförbundet mäter är det egentligen endast resurser/lärartäthet där Luleå kommun utifrån egna beslut och agerande placerar sig hyfsat, på plats 75 respektive 47 av 289 kommuner. På båda områden har de fallit från förra årets rankning och kommer förstås att falla ännu mer om S-ledningen lyckas driva igenom ”Framtidens Skola”, där elever och barn ska packas in i större skolor och förskolor med 6-8 avdelningar.
Fallet kan i och för sig hindras av att andra kommuner gör på samma sätt, vilket visar det tveksamma i att mäta resultat i förhållande till andra, istället för i förhållande till de behov som finns. Det blir ett race mot botten. Att skolan har blivit allt mer ojämlik syns mellan kommuner, men säkert också både i Vellinge och Ljusnarsberg.
De kriterier där Luleå kommun når toppresultat är andelen utbildade lärare (plats 2, ett resultat som dessutom viktas dubbelt), meritvärde åk 9 (plats 27) och andel godkända i alla ämnen åk 9 (plats 19). Men rankningen här har egentligen väldigt lite med kommunens eget agerande att göra.
Luleå kommun är residensstad och har under decennier varit den enda utbildningsorten i Norrbotten för pedagoger, vilket förstås har gett en stor konkurrensfördel i att locka till sig utbildad personal. Att lönerna ligger först på plats 150 är också en återspegling av detta.
Betygen för elever i Luleå är höga, men när de viktas i förhållande till förutsättningarna, såsom föräldrarnas utbildningsnivå etcetera, blir resultatet bara något över genomsnittet (plats 135 respektive 76).
Jämför detta med Övertorneå som kommer på plats tio i Lärarförbundets rankning. Deras betyg ligger på plats 148 (meritvärde åk 9) respektive 249 (godkända åk 9) i absoluta tal, men i förhållande till förutsättningarna når de plats 1 respektive 30. Kanske har det att göra med att de lägger mest resurser i landet och har näst högst lärartäthet?
En stor varningsklocka är att Luleå kommun ligger på plats 200 vad gäller friska lärare, ett fall från plats 175 förra året. Och inte lär det bli bättre om projektet Framtidens Skola genomförs, där personalen har hållits som gisslan i en förändring som de inte har fått ha något inflytande över.
Om inte kamp kan ena personal och andra berörda och stoppa förändringen riskerar sjuktalen att skjuta än mer i höjden i framtiden.
Elever och personal får i så fall betala för Socialdemokraternas marknadsanpassning och strömlinjeformning av skolan. ■
