foto: Jonas Brännberg
Skolkampen fortsätter i Luleå kommun.
Tisdagen den 27 oktober samlades 70 föräldrar, barn och andra till det ”medborgarmöte” som Barn och Utbildningsförvaltningen hade kallat till för att marknadsföra förslaget om ”Framtidens Skola”, som innefattar nedläggning av tio skolor för årskurs F-6, två högstadieskolor och en mängd förskolor i Luleå.
Örnäset täcker in bostadsområdena Örnäset, Bredviken, Skurholmen, Kronan, Lövskatan och Svartöstaden. Den nedläggningshotade Svartöstadsskolan satte tonen genom att dra igång ”Sången om Svartöstadsskolan” och överlämna ett protestuttalande.
Mötet på Örnäset följde exemplet från förra veckans medborgarmöte på Hertsön, där föräldrar, boende och en lärare gav politikerna en oförsonlig bakläxa. Linda Wincent, som har barn på Svartöstadsskolan, följde talkörerna med en kort appell där hon påpekade hur grundligt fel den så kallade medborgardialogen genomförs.
– Vi protesterar för att den här processen förs på ett helt oacceptabelt sätt. Vi vill ha en verklig dialog och det får vi inte här. Vi är med idag, men under protest.
Efter den storm av kritik som har mött Framtidens Skola sen förslaget lanserades för en månad sedan betonas det nu att det inte är ett färdigt förslag, utan snarare ska ses som ett utkast, som utformas till ett förslag genom de medborgarmöten som pågår inom alla Luleås skolområden. Samtidigt är det tydligt att både politikerna och topptjänstemännen för länge sedan har tagit ställning. Socialdemokraterna spelar genom Barn- och Utbildningsnämnden en drivande roll i försöken att hamra fram acceptans för förslaget, både via presentationerna på medborgarmötena och genom inlägg i media.
(S)tåndpunkten kan sammanfattas ungefär så här: ”Vi kan inte ha det som det är. Skolan måste förändras. Lärarbrist hotar och därmed hotas barnens rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet i trygg miljö. Lösningen är att riva upp och bygga om kommunens skola mot stordrift. Endast med stora skolor kan lärare erbjudas heltider, samverkan med kollegor och god arbetsmiljö.”
Dessa argument bemöttes grundligt på mötet. En delegation från Svartöstans intresseförening bestående av tre föräldrar och en elev tog till exempel upp kontrasten mellan processen för att ändra i den byggda miljön – till exempel att anlägga en vägstump – och hur en total omvälvning av hela kommunens skolstruktur drivs igenom:
– Det kan ta tre år innan exempelvis ett vägbygge vinner laga kraft. Först förbereds arbetet, sen kan det finnas program där allmänheten kan lämna synpunkter, sen måste samråd med de som kan beröras av beslutet hållas, deras synpunkter måste bearbetas, det färdiga förslaget måste granskas och ytterligare synpunkter tas in och bearbetas. Sen kan ändringen antas. Men den kan inte genomföras förrän eventuella överklaganden har hörts och besegrats.
– Men när det gäller skolan är det tydligen okej att bara köra på, ha lite pliktskyldiga möten som det här och sen bara drygt en månad till av så kallad utredning innan beslutet ska klubbas igenom?
– Det här mötet på två timmar ska diskutera barnens trygghet, speciella behov, miljöpåverkan, trygga skolvägar, förskola, lågstadium, mellanstadium, högstadium, socialt hållbara stadsdelar, segregering, personalfrågor – allt utan underlag! Det enda underlag som Framtidens Skola ger ut är det knippe självklarheter som kallas ”Målbilden”. Vem kan vara emot ”kompetenta lärare”? Eller en ”bemannad” skola? Vi vill också ha bra arbetsmiljö för lärarna, likvärdig och trygg skola för alla barn.
– Nästa led, efter ”Målbilden”, är de så kallade ”Vägledande Principerna”, och här börjar formuleringarna bli mer ledande. Har man inte hajat till innan kanske man gör det när man får veta att det ska vara en ”vägledande princip” för Framtidens Skola att ”tillräckligt många elever i skolan gör det lätt att hitta vänner med liknande intressen”! Hur mäter man vad som är ”tillräckligt”?
– Stordriften presenteras som det enda och självklara sättet att ”konkurrera om lärarna” och på så sätt säkra en likvärdig skola för alla barn. Men istället hotar Framtidens Skola att jaga ännu fler lärare på flykt.
– Vi kan inte köpa att det är omsorgen om lärarna och eleverna som ligger bakom det här. Det handlar egentligen om att lägga om till stordrift för att kunna utnyttja lärare, övrig personal och lokaler hårdare.
– Det är marknadsanpassningen och fabrikstänket som nu ska lägga också skolan under sig.
– Vi har också en vision för framtidens skola. I vår vision är barnen i centrum.
– Det finns utbildade och kompetenta vuxna i förskolan, skolan och fritids. Barnen är trygga i den miljö de vistas i, i sin skola, på sin skolgård och i sin omgivning. De har nära till vänner, i samma ålder och leker även med både yngre och äldre. De litar på sina skolkamrater och på vuxna.
– Vi har redan det här och mer i Svartöstaden, och vi vill att alla barn i skola och förskola ska få ha det så. Det som är intressant är att allt det här också återfinns i kommunens egen Vision för år 2050 där kommunen också säger sig vilja ta till vara det engagemang som finns, och låta oss medborgare komma till tals, inte minst våra unga, som faktiskt är de som berörs allra mest av vilken väg kommunen väljer i skolfrågan.
Samordningsgruppen för att rädda skolorna förbereder fler protester de kommande veckorna. ■
