foto: RS Luleå
Amanda Taavo Hellström (t.v) och Astrid Berglund (t.h) är två av dem som kommer att driva kampanjen mot sexism och kvinnoförtryck.
Ungefär var femte gymnasieelev har varit med om någon form av sexuellt övergrepp, en av tre tjejer och en av tio killar. Det visar en undersökning genomförd vid universiteten i Linköping och Lund. Det behövs kamp för att sätta stopp för det här och vi måste arbeta tillsammans för att göra en förändring. Därför startar nu Studenter mot Rasism i Luleå upp en kampanj emot sexuella trakasserier, vardagssexism och gråzonen mellan sex och våldtäkt.
Unga drabbas av sexuellt våld och objektifieras lika mycket som förut och därför måste kampen fortsätta. Vi framställer nu en Nej betyder nej-lektion som vi främst kommer att hålla på högstadieskolor, men kanske även på gymnasieskolor om det går bra.
Den rådande könsmaktsordningen innebär att tjejer ska acceptera att bli förminskade och sexualiserade, särskilt om det är ens partner som utövar detta förtryck. Det händer att tjejer pressas till att göra saker de inte vill av sina pojkvänner och det handlar ofta om ofrivilligt sex, som i själva verket är en våldtäkt. Många män har tankesättet att ”kvinnor är deras att bestämma över”.
Män kan ha svårt att ta ett nej från en kvinna – om hon inte säger att hon har en manlig partner förstås. Detta eftersom de verkar respektera en annan mans ”ägodel” mer än vad de respekterar kvinnor i sig.
Vi kommer att prata med elever om de ideal som vi förväntas sträva efter och upprätthålla för att få dem att ifrågasätta det hela. I reklam, media och så vidare är det ofta en bild utav en smal kvinna som är kurvig på ”rätt ställen”, med lagom mycket smink som samtidigt ändå ska se naturlig ut som framställs.
Hon ska gärna vara tyst och inte ha så mycket att säga till om – där kommer delen om att kvinnor förväntas vara med på allt män vill in. Det anses oattraktivt om en kvinna har egna åsikter och säger ifrån när hon ser något som är fel och orättvist.
Tjejer skambeläggs ofta om de inte ser bra ut nog för männen, då kvinnor är här för deras egen njutnings skull.
Men även män har sociala regler som de förväntas leva efter. Könsmaktsordningen i samhället har ett symbiotiskt förhållande med klassamhället som har skapat dessa normer. En norm som män förväntas leva upp till är machokulturen och hur män ska framställa sig själva som större och bättre än kvinnor, vilket är en av orsakerna som hos vissa leder till övergrepp och våld mot kvinnor. Detta är inte medfött, utan inlärt från en väldigt tidig ålder.
Att kvinnor skadas av det är en självklarhet, men även män skadas av det här i det långa loppet. Män får lära sig att de ska klara sig själva och är mindre benägna att söka hjälp om de mår dåligt – om de ber om hjälp ses de som svaga och kan bli hånade. Att ”bete sig feminint” som man är också ämne för att bli hånad.
Vi kvinnor i alla de former äger oss själva och finns inte här för någon annans trevnad. Vi ska kunna se ut som vi själva vill utan att någon annan har något att säga till om. Vi ska kunna göra och säga det som vi vill utan att bli förminskade och utan att tystas ner.
Därför är Nej betyder nej-kampanjen viktig, för att upplysa unga kvinnor om att de inte behöver göra sig till för någon annan och för att lära män att de inte har någon kontroll över kvinnors egna vilja. Vi tar inspiration från tidigare kamp mot sexuella trakasserier, till exempel Vägra Kallas Hora-kampanjen.
Vi kan inte vänta på att män kastar av sig sina privilegier, vi måste sätta så mycket press på patriarkatet att det spricker. Saker är på gång: Fler och fler män ifrågasätter själva de gamla könsrollerna, men det måste till så mycket mer. Vi måste utmana könsrollerna, förena oss, hålla ihop och våga ta plats – och även sikta på att förändra samhället. ■
