foto: Jonas Brännberg
Maximal exploatering står på politikernas dagordning.
Behandlingen av Södra Hamnplan i Luleå är symptomatiskt för bristen på inflytande och demokrati, något som har blivit extremt tydligt med högersocialdemokraten Niklas Nordström i kommunledningen. Nu planeras en ny tvärvändning som en följd av enskilda makthavares nycker.
Med landhöjningen och allt större lastfartyg har hamnanläggningarna flyttat från Luleå centrum och längre ut närmare öppet hav. Den öppna kajytan Södra Hamnplan är egentligen den enda historia som finns kvar i Luleå centrum av det som en gång var en myllrande hamn.
Planerna från kommunledningen har varit hit och dit under de senaste åren. Först skulle marken säljas för ett hotellbygge, men av det blev det inget. Sedan hände ingenting under många år förrän tjänstepersoner sade att kajen måste rustas för att inte rasa. I samma veva ville de riva den sista hamnkranen i stan, men tack vare gräsrotsprotester underifrån blev hamnplanens kran kvar, tack Peo Rask med flera för det! Istället renoverades kranen och hela hamnplanen, men det mesta gjordes utan vetskap om vad slutmålet var.
Det gamla slitna men fina hamnmagasinet revs med idéer om ett nytt ”Skärgårdens hus” med ett naturrum, en restaurang, konferenslokaler samt ett turistkontor. Pengarna för den byggnaden åkte dock snabbt ur budgeten när Niklas Nordström kom in i kommunledningen. Hela hamnplanen gjordes till en stenöken av betong och gatsten utan några aktiviteter.
Sedan dess har ett initiativ underifrån med namn Södra Strand och senare Södra vinterstrand fyllt hamnplanen med människor som har spelat volleyboll och strandpingis, solat sig eller åkt skridskor och rutschkana på vintern. Det är exempel på hur bra saker kan bli med små resurser om människor ges chansen till inflytande.
Senaste utspelet från kommunledningen är att Teknikens Hus, idag belägen vid universitetet, ska flytta till Södra hamnplan. Idén att Teknikens Hus flyttar till centrum kanske inte är helt dum eftersom de har allt mindre med universitetet att göra. Som vanligt sker dock alla verkliga beslut i slutna rum utan inflytande från lulebor – det finns inte ens ordentliga utredningar.
Finns det plats för Teknikens Hus på Södra Hamnplan? Finns det alternativa placeringar? Ska verkligen Luleås kulturhistoria som hamnstad utrotas helt och hållet? Hur påverkas skärgårdstrafiken som utgår från Södra Hamnplan? Och framför allt: vill Luleborna att den sista öppna ytan vid havet försvinner? Ingen av dessa frågor styr dagens S-ledning.
Istället är det enda som betyder något för dem att maximera exploateringarna, för att gynna sina vänner bland byggbolag, hotellägare och så vidare. Hur staden blir för luleborna har ingen prioritet. Att bygga ett nytt arbetarparti handlar inte bara om att ta kamp för exempelvis en upprustning av vården och skolan, bättre arbetsvillkor och så vidare. Det handlar också om att ta kamp för en stad som utvecklas efter behoven hos dess invånare, inte för att maximera vinsterna hos olika privata exploatörer.
