”Många förtvivlade över skolnedläggningarna”

Ulrika Sellin Levander har spelat en aktiv roll i kampen för skolan. Här leder hon föräldrar och barn när de omringar Kläppenskolan som ett försvar mot nedläggningshotet 2016 (Foto: Jonas Brännberg).

av Jonas Brännberg & Kristofer Lundberg // Artiklar i Offensiv

Skolmarscherna visar på ett allt större missnöje bland personal i skola och förskola. Offensiv har pratar med lärare och aktiva i Luleå och Göteborg.

LULEÅ: Luleå är en av de orter där motståndet har varit massivt mot skolnedläggningar och nedskärningar. Offensiv har pratat med Ulrika Sellin Levander, som är SO-lärare, arbetsplatsombud och styrelseledamot för Lärarförbundet i Luleå.

Hur är stämningarna bland dina kollegor och era medlemmar?
– Vi märker att vi har många trötta medlemmar. Det gäller alla delar av skolan, men speciellt i förskolan. Barngrupperna är stora och peda­gogerna känner av att de blir större. Jobbigast är vikariebristen i både förskola och skola – när någon är borta får resten springa ännu fortare. 
– ”Jag vet inte hur länge jag orkar” är en vanlig kommentar. Medlemmar tackar nej till fackliga utbildningar, för de orkar inte – det är så mycket på jobbet. Det är sorgligt, men det är en del som slutar/säger upp sig då de är besvikna över att det ska sparas på skolan. Pedagogerna får också en ökad arbetsbelastning när det sparas på andra yrkesgrupper som jobbar inom skolan. 
– Lönen är ett ofta återkommande ämne som diskuteras. Löneutvecklingen jämfört med det ansvar och det tunga och stressiga arbete som utförs dagligen är inte kompatibla.

De orkar inte – det är så mycket på jobbet. Det är sorgligt, men det är ganska många som slutar då de är besvikna över att det sparas på skolan. 

Märker ni av ”besparingarna” mycket?
– Man märker att det ska sparas, även på småsaker. Det värsta är att vi inte får vikarier. Men många medlemmar är också förtvivlade över skolnedläggningarna. De vill inte lämna sin arbetsplats och sina kollegor. Jag är orolig för att skolpengen kommer att sänkas, vilket inte alls känns bra. Detta skulle ju innebära ännu mindre resurser till skolan än vad vad vi har nu. 
– Vi ser besparingar på skolmaten. Det drabbar ju inte oss pedagoger, men barnen påverkas när det finns färre alternativ att välja mellan – många nekas specialkost. 
– En annan sak som vi funderar över är pratet om att ”digitaliseringen ger effektiviseringar”. Hur ska det gå till? Många pedagoger upplever snarare att det är en utmaning att få tid till att implementera digitala arbetssätt och att teknikstrul upptar mycket tid. En farhåga som pedagoger har uttryckt är om det planeras att 100 elever ska samlas i en stor aula med föreläsning på storbilds­skärm? Man blir ju skiträdd att det blir något sånt när det planeras så mycket besparingar. 


”En protest mot alla neddragningar”

GÖTEBORG: Offensiv fick en pratstund med Terje Adkins, Lärarförbundet i Göteborg, inför Skolmarschen.

”Det är en marsch för hållbar utbildning för personal och elever”, säger läraren Terje Adkins (Foto: Privat).

Varför anser du att det är viktigt att delta i Skolmarschen?
– Marschen som går i Göteborg på söndag är en manifestation från flera olika upprorsgrupper, en gemensam aktion från Skolledar­upproret, Lärarupproret, Fritidshemsupproret, Syvupproret och Skolföräldra­upproret. Det är alltså inte bara personalen som blir drabbade som kommer att delta, utan även föräldrar, berättar Terje. 
– Sålunda är manifestationen en marsch för en hållbar utbildning för både personal och elever och för den framtid som utbildningen bär. Därför uppmanas alla som förstår vikten av en god utbildning att delta i marschen.
– Tyvärr har Förskoleupproret valt att inte delta, men jag vet att många förskollärare ändå kommer att delta då förskolan är grunden till lärandet och förskollärarna i synnerhet har en tuff arbetsbörda. Vi i Lärarförbundet ser förskollärarnas närvaro som en självklarhet.

Vad är bakgrunden till de stora protesterna mot den förda skolpolitiken?
– Protesten är en manifestation mot alla neddragningar och effektiviseringskrav som drabbar personalen då de måste ”springa fortare”. 
– Lärarna ligger redan högt i sjukstatistiken och med en högre arbetsbelastning riskeras deras hälsa ännu mer. Nyligen presenterade Arbetsmiljöverket en undersökning som visar på att stress dödar fler än arbetsplatsolyckor.
– Vi från Lärarförbundet menar att detta är extremt allvarligt och att huvudmannen måste ta detta på allvar. Lärarna måste ha förutsättningar, alltså balans mellan krav och resurs för att ge barnen en god utbildning.
– Hela utbildningssektorn behöver ha en finansiering som säkerställer personalens och elevernas hälsa samt att administrativa bördor måste minskas.

Hur mobiliserar Lärarförbundet?
– Initiativtagarna till marschen har valt att driva detta själva utan gemensamt arrangemang med de fackliga organisationerna. Detta respekterar vi naturligtvis, men jag tror att när vi som facklig organisation deltar med vår banderoll samlas fler personer då många medlemmar vill gå med våra färger under vår banderoll.
– Däremot är vi inte passiva. Vi är aktiva och stödjande på olika sätt runt om i Sverige. Vissa avdelningar erbjuder bussresa till manifestationerna andra sprider budskap och affischer samt uppmanar medlemmar på avdelningarnas hemsidor till att delta på marschen. 


”Det är sabotage av skolan för både elever och lärare”

Britta Brus (Foto: Privat).

Britta Brus är sammankallande för Skolföräldraupproret och en av organisatörerna för söndagens demonstration. Till Offensiv säger hon:
– Det är viktigt att protestera, för vi står vid vägs ände. De flesta kommunerna skär ned på skolorna. De nedskärningar som planeras nu och tre år framåt kommer att leda till att få elever klarar av skolan.

– Bakgrunden till protesterna är att vi har fått nog, och att vi börjat samarbeta i gemensamma protester; föräldrar, lärare, rektorer. 
– I många kommuner kallar man det fortfarande för ”effektivisering”, men vi låter oss inte luras längre. Det är inte effektivisering att skära ned, det är sabotage av skolan för både elever och lärare.
– Vi samarbetar alla som vågar säga NEJ till kommunernas nedskärningar, däribland de fackliga organisationerna. I vissa delar av landet är de lokala avdelningarna av facken med oss, i andra delar är de rädda för att bli kritiserade. 

Hur mobiliserar Skolföräldraupproret till protesterna?
– Vi är sedan i våras en snabbt växande rörelse och har grupper i hela landet. Vår gemensamma arbetsplattform är Facebook och allt fler ansluter sig när de får veta att vi finns. Vi använder de nätverk vi redan har av exempelvis hemmasittarföräldrar och olika patientgrupper.
– Till exempel de nätverk som ordnade protestmarscher mot budgetnedskärningar i Göteborgs stad och flera mindre protester mot nedläggningen av viktiga verksamheter inom omsorg och skola har inte dött ut, de har bara ändrat form.
– Många av oss som har deltagit i  olika typer av protester fortsätter att träffas och hjälpa varandra med information och stöd. Vi har lärt känna personer över hela landet i våra nätverk.

LÄS MER: