Massiv uppvisning av sophämtarna, total uppslutning i strejken mot lönesänkning och sopföretagens handel med arbetskraft.Alla 60 sopbilar i Stockholm Stad står stilla idag, parkerade på den gemensamma strejkplatsen vid Ragnsells och Hellstens i Högdalens industriområde.
Mitt bland bilarna står de 120 soparbetarna samlade och fast beslutna att strejka tills de fått igenom sina krav. Strejken har en omedelbar brutal effekt. Varje bil tar in 15 ton sopor per dag.
– Vi hämtar bara vid sjukhus och vårdboenden, allt annat får stå. Vi räknar med att restauranger måste stänga från och med tisdag, berättar flera av arbetarna som vill vara anonyma.
I media har Ulla Hamilton, moderat ordförande i trafik- och renhållningsnämnden, uttalat sig helt aningslöst om strejkens effekter. Hon tror inte att strejken kommer att drabba stockholmarna för i entreprenörernas avtal ingår att de ska hämta sopor även vid en konflikt. Hon har inte förstått vad strejk innebär.
– Det finns inga andra som kan göra vårt jobb. Arbetskraft finns det såklart men vi besitter en unik kunskap om nycklar, portkoder, var utrymmen finns osv.
Det räcker att ta en titt på nyckelknippan så förstår man varför. Nycklarna är omärkta, varje sophämtare har i huvudet vart flera hundra nycklar går.
Med behandlingen av sophämtarna visar upphandlingssystemet upp sig i hela sin vidrighet. Vart femte år ger kommunen driften till det företag som har det lägsta priset. I april ska Liselott Lööf (LLAB) med ett bud 2,6 miljoner lägre än det näst lägsta ta över där flera andra företag idag opererar.
De som får betala priset är arbetarna. LLAB tänker både sänka lönerna och höja arbetsbelastningen. På t ex Östermalm ska sex bilar bli fem, med lika stort upptagningsområde.
LLAB-avtalet ger en månadslön istället för det poängssytem som finns i kollektivavtalet. Med poängsystemet kvar borde man få en lön uppåt 38 000 kronor för de utökade arbetsuppgifterna, men LLAB:s lön ger bara ca 28 000, alltså en löneminskning motsvarande 10 000.
Transportarbetarförbundet har stämt LLAB till arbetsdomstolen för detta kontraktsbrott.
– Skulle du gå med på att jobba mer för mindre betalt?
– Jag fattar inte att renhållningsförvaltningen vågar gå in i det här igen. 2006 försökte LLAB med samma ticks, i Bromma. De tog in polska arbetare som skulle göra ett större jobb till lägre lön. Ibland fick de hålla på fram till kl 19.00 på kvällen för att hinna klart. 20 man hoppade av, det blev för tungt, och LLAB fick tillslut backa.
Nu har 36 av de anställda vägrat skriva på LLAB:s lönesänkningskontrakt och företaget tänker anställa nya. De skulle erbjudas en lön på 24 000 mot dagens 27 000 – 29 000.
Anställda på Ragnsells har idag fått ett muntligt hot om varsel för att de deltar i strejken. När vi står där kommer Transports ombudsmän ut och gör sin pliktskyldiga information om att strejken inte är att betrakta som laglig. Ingen av dessa motgångar minskar kampviljan, de strejkande är fullt medvetna om att de har tvingats ta detta steg men nu när striden är ingång tänker de den.
– Vi fortsätter på måndag även om vi inte får ut bilarna då. Men vi föredrar att som idag ha bilarna med oss för vi är beredda att börja jobba så fort som frågan är löst.
Irritationen mot arbetsgivarna är stor på strejkvaktskedjan.
– Kontorsfolket säger att vi är klara till lunch, men det är deras lunch. Vi går upp kl 04.00, börjar jobba vid 05.00. Sedan jobbar vi i ett streck till kl 13.00, utan uppehåll. Det är åtta timmar av mycket tungt arbete.
– Vi har en snittlön på kanske 30 000 kronor i månaden, lönespridningen skapar stora skillnader de senaste åren, i förorterna är det lägre. Men då ska man veta att vi jobbar jämt och ansvaret för att soporna blir insamlade ligger helt på oss. Vi får inte ledigt röda dagar, som alla andra har. Tar vi ledigt måste vi göra jobbet på helgen istället. 2008 till exempel fanns det åtta röda dagar, då jobbade vi.
– Det är ett otroligt tungt jobb. Jag är 36 år och redan utsliten, rygg och axlar pallar inte. Pensionsåldern ligger vid 40 år. Men vi gillar vårt jobb, det är fritt. Vi vill kunna jobba med det hela livet, om det belastningstak vi kräver införs. Vi är beredda att ta lägre löner för att få igenom ett rimligt arbetstempo, men inte tvingas jobba 20 procent mer för lägre lön än idag.
Sophämtarnas kravlista ljuder:
– Använd den moderna/uppdaterade versionen av poänglistan.
– Belastingstak på 265 000 poäng (idag jobbar man 300 000 poäng). Det praktiska arbetet med att minska de trakter som lider av allför stor belastning skall upptas med omedelbar verkan samt att datum sätts när det skall vara klart.
– Alla nya typer av sopbehållare skall prövas, poängsättas och godkännas innan det förs in i poänglistan och hämtning kan ske.
– Fast anställning dvs alla följer med vid entreprenörersskifte. Detsamma gäller vid en förlängning av avtal. Detta skall gälla samtliga entreprenörer.
– Alla skall vara med när arbetet återupptas efter strejken.
Strejken är förberedd sedan länge. I två år har man förhandlat, skrivit brev och protesterat, senast med en demonstration utanför stadshuset i januari, för att undvika konflikt. Strejken nu, som beskrivs som en ”vild” strejk, sker som ett sista steg. Den uppslutning som sophämtarna visar upp och den makt som de därmed får i sina händer är imponerande och de borde ha stora möjligheter att segra.
Elin Gauffin
