…miljöpartiet är inte heller så grönt

2006-09-12 21:32:15




Miljöpartiet har utan tvekan bidragit till en aningen mer ”målmedveten” miljöpolitik. Samtidigt präglas de gröna inslagen av ineffektiva försök att påverka marknaden med idéer om att ”förövaren ska betala” som är grunden för den så kallade ”gröna skatteväxlingen”.
Hur grönt är egentligen miljöpartiet? Och på vems bekostnad blir man ett grönt parti?

Den ”gröna skatteväxlingen” fungerar så att man beskattar bensin och diesel och istället sänker andra skatter, som till exempel inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

Arbetarna får betala

Då långt ifrån alla kan välja bort bilen, slår skatteväxlingen hårdast mot arbetare och lågavlönade som bor i områden med dåligt utbyggd kollektivtrafik och är beroende av bil.
Miljöpartiet har också genomdrivit en skatt på förbränning av avfall som bara gäller hushållen.
Samtidigt har man röstat för slopad arvs- och gåvoskatt och sänkt förmögenhetsskatt.
Är det grön skatteväxling att beskatta vanliga arbetare och ge skattelättnader till de rika?
Trängselavgifter i Stockholm kan ge en viss miljöeffekt, men är en tillfällig nödlösning. Vad som behövs för att minska transportsektorns utsläpp av koldioxid är en bra, billig och utbyggd kollektivtrafik. Men här verkar miljöpartiet, trots valtalet om att satsa på järnvägen, i motsatt riktning, eftersom man accepterat en privatisering av kollektivtrafiken.

Bygg ut kollektivtrafiken

I till exempel Stockholm har detta inneburit kaos och dålig säkerhet – som tunneltågförarnas fackordförande fick sparken för att ha påpekat.
Detta beror på att trafiken styckats upp och drivs av privata företag som prioriterar sina egna vinster, under de korta år de kan vara säkra på att behålla anbudet, före en bra och säker kollektivtrafik.
Också elbolagens groteska vinster på 7 000 kronor per person i Sverige får hushållen betala. Ett av de tre största elbolagen, Fortum, fortsätter att elda med kol och olja.
Enligt miljöpartiets språkrör Peter Eriksson finns ”ingen återvändo till en reglerad elmarknad”.
Peter Erikssons recept är istället att bjuda de privata monopolen på en uppstyckning av det statliga Vattenfall i flera konkurrerande bolag – nya munsbitar som E-on och Fortum omedelbart skulle kasta sig över.

Stoppa avregleringarna

De höga elpriserna kan snarast ses ligga helt i linje med att minska hushållens energianvändning, vilket miljöpartiets politik riktar in sig på.
När det handlar om den globala uppvärmningen, är miljöpartiets förslag lika nyliberalt: en tilltro till möjligheten att utveckla handeln med utsläppsrättigheter enligt det uselt fungerande Kyotoavtalet (se artikeln ovan).

Karin Wallmark