| KONSERT |
| Håkan Hellström på Arenan i Stockholm den 19 april. |
Det kan hända att jag är partisk då jag har lyssnat på Håkan Hellström sedan första albumet kom ut när jag var 13 år, men jag kan tänka mig få andra artister som gör sådana livfulla spelningar, där artisten hoppar lika mycket som (om inte mer än) publiken.
Hellström gör allt för att hålla publiken igång. När det inte är med musik så är det med små eller stora historier från hans liv. Ofta med glimten i ögat. Spellistan var en bra mix mellan låtar från den nya skivan (som publiken redan kunde texten till) och gamla klassiker som Känn ingen sorg för mig Göteborg.
Det var också en bra mix mellan fartfyllda låtar som man mer än gärna hoppar runt till och de lite lugnare så att man får andas ut och bara gunga.
Fler än en gång har det hänt att bekanta som inte lyssnar på Hellströms musik ändå uppskattar hans konserter. Detta kan bero på hans livfullhet, men ett annat plus är att Håkan sjunger med publiken, till exempel i sista låten Vi två 17 år, där alla fans får ta sin egen roll i kören.
Har man inte sett Håkan Hellström live och kanske tillhör en av dem som påstår att han inte kan sjunga, passa på att gå på nästa konsert. Där får ni alla anledningar ni behöver för att förstå varför han är så omtyckt.
Lina Thörnblom
