Inför det toppmöte som Asian Pacific Economic Cooperations (APEC) höll i Peking i början av denna vecka beordrade enpartidiktaturen stängningen av tusentals fabriker och andra arbetsplatser samt begränsad biltrafik på Pekings gator och mycket mer i hopp om att de som närvarande på mötet skulle få se en himmel (”APEC blue”) över Peking.
”Pekings myndigheter är så ivriga att ge APEC-mötet en perfekt inramning att de har vidtagit åtgärder som omfattar alla aspekter av invånarnas vardag. Inga hus- och lägenhetsaffärer får göras under mötet. Även kärleken får ta en paus – inga par får gifta sig under toppmötesveckan. Inte heller får man bli sjuk, sjukhusen tar inte emot några besök så länge mötet pågår. Även matleveranser ställs in. På många håll i Peking blir befolkningen utan mjölk så länge världens ledare finns i huvudstaden. Det här har gått för långt, är en vanlig kommentar. ’Vi var utan vatten i fyra dagar eftersom de läckande rören inte fick grävas upp och lagas med hänvisning till all smuts det skulle riva upp’. Det skriver en Pekingbo på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter och avslutar med: ’Detta är löjligt!’”, rapporterade brittiska BBC i måndags.
Samtidigt har regimen passat på att trappa upp repressionen. Dagarna innan mötet utgick ett påbud om att Peking skulle rensas på dissidenter, vilket bara är ännu en bekräftelse på hur fel alla borgerliga så kallade förstigpåare har haft i sina påståenden om att med kapitalismen kommer mer politisk frihet i Kina. Lika avslöjande var att kapitalisterna, som manats att stänga fabrikerna, bara valde att hålla stängt på dagen. På kvällen och natten startade man produktionen och utsläppen igen och innan stängningen trädde i kraft den 1 november hade fabriksägarna ökat produktionen med hjälp av ännu mer övertid.
Trots alla ansträngningar betecknades luften i Peking vara ”ohälsosam” när mötet inleddes i måndags. Men enligt diktaturen var smogen som borta. ”Eftersom de inte kan fixa smogen, fifflar man med luftrapporterna istället”, som någon kommenterade.
Efter decennier av koleldad och tygellös kapitalism är luften i stora delar av Kina direkt livsfarlig att andas in. De ständiga miljöbrotten är också vad som har orsakat flest protester. Varningar höjs nu om att miljöförstöringens omfattning bara kan jämföras med en ”nukleär vinter” – som en värld slagen i spillror efter ett kärnvapenkrig.
Katastrofens omfattning kan beskrivas i att det för närvarande dör en kines varje dag till följd av den koleldade kapitalismens framfart. Kina bränner nästan hälften av världens kol och koleldningen står för 80 procent av Kinas elkraft. Enligt egen utsago är kriget mot miljöförstöringen ”en huvuduppgift” för regimen. Men Kinas utsläpp bara fortsätter att öka. I fjol släppte Kina för första gången ut mer koldioxid per invånare än vad EU – en annan miljöbov – gjorde. ■
