foto: Wikimedia Commons / Pax Ahimsa Gethen
Det krävdes bara att USA:s nye president Donald Trump valde ett annat tonläge i sitt tal till kongressen den 28 februari än då han svors in för att republikanerna skulle bli “lyriska” och många demokrater började tala om en annan mer “statsmannalik” president. Men bakom ett ändrat tonläge fanns samma reaktionära innehåll och bara en vecka senare följde ett nytt inreseförbud.
Trumps första tal till kongressen dominerades av att ”USA ska bli stort igen” med hjälp av ökade militärutgifter som ska betalas med nedskärningar i välfärd, miljöskydd och bistånd.
Målet för Trumpadministrationen är att öka USA:s militärutgifter med 54 miljarder dollar (cirka 486 miljarder kronor) och rusta upp kärnvapenarsenalen, en ”historisk satsning” enligt presidenten.
USA är redan världens största militärmakt och står ensamt för nästan 40 procent av världens samlade militärutgifter. Den uppskruvade militära kapplöpning som Trump aviserar ska finansieras genom drastiska nedskärningar. Bistånd och miljöskydd bantas kraftigt. USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) ska få sin budget sänkt med en fjärdedel, vilket betyder att budgetanslaget fal-
ler ned till 1991 års nivå.
I sitt tal skröt den nya presidenten över att ”vi nu öppnat vägen för bygget av oljeledningarna Keystone och Dakota Access Pipeline”, vilket vittnar om vilket inflytande miljöbovarna och klimatförnekarna har i Vita huset.
Trump och republikanerna vill också ersätta Obamacare med individuella skattelättnader samt minskade bidrag till mödravårdsorganisationen Planned Parenthood. Vidare ska skatterna sänkas för storbolag och rika, men 8 miljoner lågavlönade får betala mer i skatt.
En vecka efter sitt tal till kongressen skrev Trump under ett nytt in- reseförbud. Det enda som skiljer det nya inreseförbudet från det gamla, som stoppades av federala domare, är att Irak inte finns med och att undantag ska göras för personer med uppehålls- och arbetstillstånd samt giltiga visum.
Men i övrigt är förbudet och det rasistiska syftet detsamma; Ingen från Iran, Libyen, Syrien, Somalia, Sudan och Jemen – som alla har en övervägande muslimsk befolkning – kommer att släppas in i USA under en 90-dagarsperiod.
Trumps program för massdeporteringar av papperslösa har heller inte ändrats och planerna på en mur mot Mexiko har inte på något sätt skrotats.
Trump berömmer sig själv för att amerikanska bolag börjat nyanställa i USA, men planerna på öka antalet anställda fanns långt innan en ny president installerades i Vita huset. Men Trumps anställningsstopp inom alla federala myndigheter, med undantag för polis och militär, betyder att dryga 150 000 federalt anställda kan förlora sina jobb.
Den reaktionära politiken möter dock ett växande motstånd och Trumps opinionssiffror är fallande. Presidentanhängarnas demonstrationer den 4 mars blev patetiska samlingar i förhållande till de stora demonstrationer som genomfördes på den internationella kvinnodagen den 8 mars.
Wall Street och finanskapitalet stödjer Trump och den uppsjö av avregleringar som han flaggat för. USA:s kapitalister kan också se fram mot nya vinstkällor när Trump börjar sjösätta sitt infrastrukturprogram som ska finansieras genom så kallad Offentlig Privat Samverkan (OPS).
Att Wall Street hyllar Trump kan dock inte dölja den djupa splittring som den nya administrationen har skapat inom landets etablissemang och som kanske märks tydligast i statens kärna.
I förra veckan skrev 61 polischefer ett unikt protestbrev mot presidentens planer på att utvisa miljoner papperslösa.
Trump är också på kollisionskurs med både CIA och den federala polisen FBI. FBI-chefen James Comey krävde nyligen att det amerikanska justitiedepartementet dementerar Trumps påstående om att hans kampanjhögkvarter avlyssnades under valet på order av den förre presidenten Obama.
Trumps försök att skapa ett nytt omvänt Nixon/Watergate är ett desperat utspel, som visar den oro som vilar över Vita huset. Avlyssningsanklagelserna följer efter att det uppdagats att justitieminister Jeff Sessions ljugit om sina ”ryska träffar” och därmed måste anses som jävig kan han inte längre var den som ytterst leder FBI:s utredningar om Trumpkampanjens ryska kontakter.
Dessförinnan hade Trumps nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn tvingats avgå på grund av de hemliga träffarna han haft med Rysslands ambassadör angående sanktionerna från Väst.Flynns avgång kan mycket väl visa sig vara toppen på ett isberg och för att förekomma nya avslöjanden och FBI-utredningen kastas
anklagelsen om avlyssning in.
Den fortsatta splittringen i toppen av samhället är en tillgång för den växande proteströrelsen, som nu tar sikte mot 1 maj som blir en dag med demonstrationer och strejker.
Motståndet underifrån blir till skillnad mot det demokratiska partiet allt mer bestämt och strejkvapnet finns nu i arsenalen.
Som Kshama Sawant, Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer i USA) säger i en kommentar till Trumps ger den fortsatta kampen möjligheter att bygga ett nytt socialistiskt parti som snabbt skulle kunna få 50 000 medlemmar.
Tiotusental, främst unga, ansluter sig till socialistiska organisationer som Socialist Alternative och i synnerhet till Democratic Socialists of America (DSA), som hade 6 000 medlemmar i början av 2015, idag över 18 000. Även Socialist Alternative har under samma tid vuxit trefaldigt.
Så det finns förutsättningar att bygga ett nytt vänsterparti som självfallet strävar att nå största möjliga enhet i kampen mot Trump.
– Men det handlar inte bara om Trump. Det är det rovgiriga kapitalistiska systemets förfall och kriser som har gett upphov till trumpismen. Oxfam rapporterade nyligen att åtta människor har mer rikedom än hälften av världens befolkning. Det är den verklighet som den misslyckade kapitalismen skapar, säger Kshama Sawant och fortsätter:
– Vi behöver genomgripande förändringar. För att svepa bort den kapitalistiska oligarki som styr krävs en politisk, ekonomisk och social revolution som ger makten till den överväldigande majoriteten: arbetare, ungdomar och alla som marginaliseras av detta förtryckande system.
– Wall Street och de stora olje-, gas- och kolbolagen utgör ett existentiellt hot mot mänsklighetens framtid och vår miljö. Dessa bolag måste överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt för att möjliggöra en socialt nödvändig produktion, inklusive en massiv utbyggnad av förnybar energi.
– Vår kamp är inte enbart mot Trump och högern, utan också en kamp för en helt annan värld som bygger på demokrati, jämlikhet och en miljömässigt hållbar utveckling – en socialistisk värld. ■
