Personalen är väldigt oroliga över vilka effekter en nedläggning av Välkomsten skulle innebära.
Sedan många år har nyanlända barn i Luleå fått sin introduktion till skolan och det svenska samhället vid Välkomstens verksamhet. Nu planerar S-ledda Barn- och utbildningsnämnden att lägga ned verksamheten.
–Underlaget för beslutet innehåller direkta felaktigheter, som att en ny lag skulle förbjuda introduktionsverksamhet. Det stämmer inte och vi är mycket oroliga för vilka effekter detta ska få för eleverna, berättar Susanne Karmefjord, lärare i svenska som andraspråk vid Välkomsten.
Förslaget som Barn- och utbildningsnämnden ska ta ställning till innebär att nyanlända elever från och med januari 2015 ska ”direktintegreras” ute på skolorna.
– Utredaren hävdar att Välkomsten är som ”varmt vatten” för eleverna och sedan ”blir det iskallt” ute på skolorna och menar att rektorerna måste börja ta ansvar. Vi håller med, men är lösningen att ta bort det varma innan man åtgärdat det ”iskalla”?, frågar sig Eva Holmqvist, även hon lärare i andraspråk vid Välkomstens verksamhet för äldre barn.
I det nya organsiationsförslaget är det osäkert vad Välkomstens personal ska göra i framtiden – förutom att fritidspedagoger och förskollärare omplaceras till annan verksamhet.
– Vi har kompetensen som behövs och möjligheterna att indivdualisera verksamheten, säger Susanne Karmefjord.
– Vi kan nivågruppera barnen. Många som kommer har kort skolbakgrund, en del är analfabeter och traumatiserade medan andra har mycket utbildningserfarenhet. En del stannar bara några månader hos oss medan andra kan vara här fyra terminer. Det handlar om att klara vardagen för att sedan kunna gå vidare, berättar Eva Holmqvist.
– Vår verksamhet handlar inte bara om utbildning, utan också om att träna sig att möta en annan kultur och en social samvaro som man inte känner till eller har svårt att hantera på grund av det man upplevt tidigare, fortsätter Susanne Karmefjord.
Att lägga ned Välkomsten vilar bland annat på teorin om att ”språkbad” leder till ett bättre resultat för eleverna.
– Den forskningen är gammal och inte längre aktuell. Direktintegrering kan fungera OM det finns modersmålsstöd i ALLA ämnen. Men då behövs en person som följer eleven hela tiden och det tror vi inte kommunen har tänkt fixa. Det blir i alla fall inte billigare, säger Susanne Karmefjord och Eva Holmqvist fyller i:
– Om det var så skulle vi inte behöva arbeta extra med integrering överhuvudtaget.
Personalen på Välkomsten är mycket besvikna över bristen på delaktighet i förändringarna som planeras.
– Vi har fått tjata oss till delaktighet och när vi väl fick träffa utredaren kändes det mer som att hon informerade oss än att hon intervjuade oss. De verkar inte vara intresserade av att höra vad vi tycker, säger Eva Holmqvist och fortsätter:
– OM de hade velat utveckla verksamheten, varför kom de då inte till oss? Frågan om ”varmt och kallt vatten” har vi pekat på länge. De hade kunnat säga ”De här funkar inte, vad ska vi göra?”.
– Samtidigt kan man förstå de skolor som säger att de inte kan ta emot våra elever. De flesta i personalen har inte fått kompetensen för att arbeta med språkutveckling för svenska som andraspråk. Dessutom har de 20-25 elever i klassen som ska få hjälp. Nu ska de dessutom hjälpa en som inte alls kan språket. Inkluderingen fungerar inte och för mig är förklaringen ganska enkel – vi har inte en skola för alla, säger Susanne Karmefjord.
Personalen vid Välkomsten har fört fram sina åsikter både till tjänstemän och politiker men väntar fortfarande på en del svar. Viljan att försvara en verksamhet som de anser fungerar och behövs är stark. ■
