foto: Wikimedia Commons CC /LA2
”Jag ser mer eller mindre det här valet som en folkomröstning om arbetslinjen”, har statsminister Fredrik Reinfeldt sagt.
Varje val är visserligen att likna vid en folkomröstning om regeringspolitiken, men denna gången handlar det om mycket mer. Höstens val har karaktären av folkomröstning om högerpolitiken och det borgerliga systemskiftet.
Med all sannolikhet sätter valet punkt för Alliansens tid vid regeringmakten. Valresultatet kommer, precis som EU-valet gjorde trots alla sina begränsningar, att bli ett uttryck för att det börjat blåsa vänstervindar. Den opinionskantring till vänster som ägt rum är främst en misstroendeförklaring mot regeringen, men också ett uttryck för förhoppningar om att valet ska följas av en verklig politisk kursändring.
”De nya Moderaternas arbetslinje handlade om vilket slags samhälle Sverige skulle kunna vara och om behovet av ett långsiktigt värderingsskifte”, skrev Svenska Dagbladet i en ledare den 21 juli.
Efter åtta år med Reinfeldt & Co står det klart att även tidigare Alliansväljare säger nej till det samhälle och värderingskifte som formats av högerns så kallade arbetslinje. Idag är stödet till den offentliga sektorn större än på mycket länge och en stor majoritet vill hellre ha välfärdssatsningar än skattesänkningar.
Motståndet mot vinster i välfärden har ökat. I årets undersökning från SOM-institutet var det 69 procent som sa nej till vinstutdelning, mot 62 procent året innan.
I ledarkommentar den gångna helgen hävdade Dagens Nyheter med typisk borgerlig arrogans att motståndet mot vinster i välfärden beror på väljarnas ”okunnighet”. Som om vinstmiljarderna, riskkapitalisternas härjningar och skattefusk samt alla privatiseringsskandaler skulle vara en inbillning. Till saken hör också att även bland de som använder privat vård, skola och omsorg är en majoritet emot vinstutdelning.
Det är verkligheten som har revolterat mot det marknadskaos som högerpolitiken skapat.
Alliansens arbetslinje skapade inte fler jobb utan bidrog i första hand till en gigantisk omfördelning till förmån för de välbärgade. Drastiska försämringar i
socialförsäkringssystemet fick betala skattesänkningar som i första hand gynnade högavlönade och bolag. Sverige blev ett av få länder där sjuka, arbetslösa och pensionärer betalar högre skatt än de med regelbunden löneinkomst.
Det finns idag en utbredd känsla av att samhällsutvecklingen går åt helt fel håll och att det krävs en förändring. I de stämningarna växer också viljan att aktivt kämpa mot rasism och högerpolitik. De nya opinionsvindarna ger Miljöpartiet och Vänsterpartiet medvind och kan mycket väl ge Feministiskt inititiativ plats i rikdagen. Men även efter valet, oavsett vem och vilka som bildar ny regering, kommer det att behövas kamp och gräsrotsorganisering för att nå den förändring till vänster som opinionen efterlyser.
En röst på Rättvisepartiet Socialisterna i valet är ett bidrag till att bygga det socialistiska kampalternativ som framtiden kräver. ■
