Norrbotten: S-epoken går mot sitt slut

2014-09-17 14:56:56

foto: Anders Alm
Socialdemokraternas stöd i Norrbotten rasar, mycket beroende på deras slakt på vården. På bild Kiruna sjukhus, som drabbats hårt av nedskärningar.

I riksdagsvalet är Norrbotten fortfarande Socialdemokraternas starkaste fäste.  Men i kommun- och landstingsval rasar partiets stöd medan SD nu också etablerat sig i landets nordligaste region.

Riksdagsvalet i Norrbotten följde rikstrenden – M och S tappade mest medan SD nådde hela 11 procent av rösterna, en ökning med 7,2 procent. Norrbotten är dock fortfarande S starkaste fäste med 49 procent av rösterna i riksdagsvalet.
Det är i kommuner och landsting där Socialdemokraterna har styrt och genomfört nedskärningar som de tappar mest.
I landstinget förlorade de 6,3 procent av rösterna. Till exempel får S efter landstingsledningens avlövning av Kiruna sjukhus historiskt låga 13,5 procent av rösterna i Kiruna. Där är också landstingsvalets stora vinnare starkast. Norrbottens sjukvårdsparti fick 59,5 procent i Kiruna och 25 procent i länet (en ökning med nio procentenheter), vilket är en ökning som handlar mer om partinamnet än något annat. Sjukvårdspartiet är ett högerparti som vill privatisera vården – något som få känner till.
Efter alla nedskärningar i vårdkrisens Norrbotten är det nu precis på håret om S-V-MP-styret kan fortsätta efter valet. I nuläget ser de ut att behålla majoriteten med ett mandats övervikt, men detta kan ändras av de sista poströsterna. SD kan då bli vågmästare med sina tre mandat.

I kommunerna är S förluster ännu värre. I till exempel Övertorneå backade S med 15,1 procent, och i Överkalix med 13,9 procent. Detta innebär majoritetsskifte i Överkalix (efter 80 år!) och Övertorneå, medan det fortfarande är oklart i fler kommuner, till exempel i Boden.
I Boden gick SD framåt starkast och fick 11,4 procent av rösterna.  SD:s röster i kommunvalen är annars klart lägre än i riksdagsvalet. Boden är ett bra exempel för att förklara SD:s framgångar. Kommunen har under de senaste mandatperioderna styrts av både en högerallians (plus V) och S+V. De har båda lovat satsningar men när de kommit till makten har de genomfört nedskärningar, framförallt en rad skolnedläggningar. För Bodenborna är det uppenbart att inget av blocken erbjuder något annat än nedskärningar.
Att Boden är norra Sveriges största asylhub kan också spela in, när människor ser effekterna av Sveriges brutala asylpolitik men drar fel slutsatser. De sociala problem som finns beror på utvisningar, trångboddhet, fattigdom, bristande sjukvårds- och skolresurser och så vidare. Det är något som de etablerade partierna som är ansvarig för situationen inte vill erkänna, vilket i sin tur lämnar fältet öppet för SD:s skuldbeläggande av fattiga och asylsökande.
Nu har SD mandat i alla Norrbottens kommuner utom två. Däre­mot kommer många stolar att stå tomma i brist på kandidater.
Enda kommunen där FI lyckades slå igenom var i Kiruna, där de vinner ett mandat. Vem som ska styra i Kiruna står dock skrivet i stjärnorna efter att kommunen slagit svenskt rekord med 12 partier i ett fullmäktige med 45 platser.

Att S inte längre är ett arbetarparti börjar nu slå igenom i Norrbotten precis som det gjort i övriga landet. Den tid då S stabilt låg över 40 procent är förbi och orsaken stavas nedskärningar och högerpolitik. Speciellt avgörande har S nedskärningspolitik i landstinget och sjukvården varit. Det är också grunden till att rasister för första gången har kunnat etablera sig i Norrbotten. Utan kamprörelser som kan ena människor mot det politiska etablissemanget har SD kunnat utnyttja missnöjet.
Risken är nu stor att andra partier, trots att de hävdar att de inte vill ta i SD med tång, börjar anpassa sig till deras retorik. Moderater i Boden har redan öppnat för ett närmande till SD.
Norrbotten har på många sätt kommit ikapp resten av Sverige. Nu behövs en stark antirasistisk rörelse som också ger de politiska alternativen och kampinitiativen för välfärden, jobben, tryggheten och så vidare. ■