Under våren kommer börsbolagen att dela ut rekordbelopp till sina aktieägare. Det finns olika uppgifter om hur mycket som aktieägarna kammar hem, men lågt räknat rör det sig om hisnande 190 miljarder kronor. En summa som är större än landstingens årliga kostnad för sjuk- och hälsovård.
Aktieutdelningarna tenderar att hela tiden slå rekord och det tycks inte spela någon roll om vinsterna ökar eller inte. Skälet till detta är att globaliseringen gett upphov till såväl finanskapitalets dominans som att den globala jakten mot botten vad gäller löner och arbetsvillkor ackompanjeras av en global jakt mot toppen vad gäller utdelningar, bonusar och vd-löner.
”Trycket på att lämna ifrån sig vinsterna är tillsammans med den ekonomiska krisen en viktig förklaring till att investeringsnivån generellt har sjunkit. I USA, där återhämtningen efter krisen är på god väg, ligger företagens investeringar ändå på samma låga nivå som de gjort under hela krisen”, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall i tidningen Fokus den 4 februari under den träffande rubriken ”Kapitalförstöring”.
Istället för att investera portioneras en allt större del av vinsten ut till aktieägarna.
För cirka 30 år sedan brukade börsbolagens aktieägare få dela på i snitt 15-20 procent av vinsten, idag är snitten mycket mer än hälften av vinsten. Enligt en granskning av tidningen Arbetet delar de 20 största börsbolagen i år ut två tredjedelar (100 miljarder kronor) av sin samlade fjolårsvinst på sammanlagt 150 miljarder kronor. Det finns emellertid en rad börsbolag som pytsar ut hela vinsten eller mer till sina aktieägare.
”Åren före finanskrisen betalades halva vinsten ut till ägarna, på senare år har två tredjedelar hamnat i aktieägarnas fickor. En utveckling som understryks av att ovanligt många företag nu planerar att dela ut mer pengar till aktieägarna än vad som tjänades in under det gångna året. En femtedel av företagen väntas i år ge en aktieutdelning som överstiger vinsten”, noterar Arbetet. Volvos aktieägare får exempelvis dela på en utdelning som är större än vinsten år 2013, samtidigt som de avskedar tusentals anställda. Högre utdelning prioriteras mer än nyinvesteringar och långsiktiga satsningar.
Detta visar i sin tur att den stagnerande kapitalismen har blivit ett rakt igenom parasitärt system. Efter år av jobbnedskärningar och höga vinster har börsbolagen fått överfulla kassakistor.
”Börsbolagens överlevnadsstrategi efter finanskrisen betalar sig. Den smärtsamma lågkonjunkturen har lett till en hel del rationaliseringsarbete och bolagen har överlag sunda och stabila finanser. Sunda finanser och lågt kapacitetsutnyttjande är den främsta förklaringen till utdelningarna”, säger en av SEB:s börsanalytiker till SvD Näringsliv.
Med andra ord: Börsbolagens jobbslakt har höjt vinsten och gett överfulla kassakistor, men inga nya investeringar.
Med samhällsekonomin som gisslan ägnar sig kapitalisterna åt en vinstjaktmotiverad försnillning av de värden som arbetarna har jobbat ihop.
För att stoppa plundringen krävs en kamp som tar sikte på att bryta kapitalets makt genom ett förstatligande av storbolag och banker under de anställdas demokratiska kontroll och styre. Först då kan produktionens resultat fördelas i enlighet med gemensamma behov. ■
