Ny och sämre framtida pension

2006-09-27 13:50:01




När socialdemokraterna tillsammans med moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna 1994 tog beslut om ett nytt pensionssystem kastade de framtida pensionärer in i fattigdom. Nu varnar sakkunniga för att speciellt dagens många arbetslösa riskerar att bli fattigpensionärer.

Det nya pensionssystemet som började gälla år 2001 grundar sig på inkomsten under hela livet till skillnad mot de femton bästa inkomståren i det gamla systemet.
Det innebär att ju senare man börjar tjäna pengar desto sämre blir pensionen. Etableringsålder kallas den ålder då hälften av en årskull börjat arbeta. Den har länge varit 20 år men för fem år sedan var den 25 år och idag närmar den sig 28-29 år. Den andra faktorn som spelar roll för en bra pension är avtalspensionen men det är inte alls alla arbetsgivare som har kollektivavtal eller andra pensionslösningar.

Socialdemokratiskt svek

Även avtalspensionen håller på att förändras (läs försämras/SL) då man går från en modell där den baserades på slutlönen till ett system där inkomsten under hela arbetslivets upp- och nedgångar påverkar. Om detta skriver Annika Creutzer, privatekonom i Skandiabanken, i augustinumret av skogindustriarbetarnas tidning SIA.
Hon konstaterar att ett drägligt liv som pensionär kräver 40 års arbete med en bra avtalspension och skräms av att så få ungdomar känner till detta.
Ungdomsarbetslösheten blir förödande både nu och i de ungas framtid som pensionärer.
K G Scherman var under 1990-talet chef för Riksförsäkringsverket, den myndighet som tillsammans med politikerna arbetade fram pensionsreformen.
Han är idag mycket kritisk över hur de ursprungliga principerna sveks i utformningen av framtidens pensioner.
”Jag kunde inte drömma om att grundläggande värderingar om ett starkt socialt skyddsnät och om välfärdsstaten som ett ömsesidigt ansvarstagande mellan den enskilde och samhället skulle överges”, säger han till LO-tidningen 8 september .

Höjd pensionsålder

Scherman avslöjar i artikeln några av reformens största brister:
Den så kallade ”bromsen” har fört in ett element där riskerna i ekonomin automatiskt skyfflas över på pensionärerna.
Politikerna ställer i praktiken krav på höjd pensionsålder. Men samtidigt har maxåldern för a-kassa och förtidspension inte höjts.
Garantipensionen (en garanterad pension till alla oavsett livsinkomst) skrivs bara upp med prisindex.
Denna pensionärsgrupp hänger inte med när löntagarnas inkomster ökar.
Det politiska skikt som genomfört pensionsreformen är själva rika och behöver inte känna någon oro för framtiden som pensionärer.
De har precis på samma sätt som direktörer och klippare med sina höga löner försett sig med förmånliga pensionsavtal ovanpå privata pensionsförsäkringar och fonder.
Scherman är särkilt kritisk mot socialdemokraterna. ”De har svikit sina gamla idéer om solidaritet och gemensamt ansvar genom att acceptera ett pensionssystem som styrs av tekniska formler. Pensioner är ju inte bara en fråga om pengar in och pengar ut, det handlar också om rättvis fördelning av samhällets resurser.”
K G Scherman skräms över den ”tystnadens allians” som råder i pensionsfrågorna. Fempartiöverenskommelsen och tilltron till den automatiska reglering man byggt in i pensionssystemet har kvävt all debatt.

Bryt tystnaden

”Ingen vågar föreslå några förändringar. Vi har ingen diskussion om pensionerna överhuvudtaget. Den totala tystnaden kring pensionerna måste brytas och ersättas med politisk debatt.
Det är dags att grundligt gå igenom hur det nya pensionssystemet blev, och hur det slår för de svagaste grupperna.”
Stefan Lundqvist