Nedskärningar och besparingar, på elevernas och personalens bekostnad.
Lagom till första maj har Socialdemokraterna gett klartecken för en ny omgång nedskärningar inom Luleås skola och förskola. Enligt skolchefen måste 14,5 miljoner kronor ”sparas” i år och 32,5 miljoner kronor skäras ner nästa år. Större förskolor ska ”hålla tillbaka” utgifterna genom att utnyttja ”stordriftsfördelar”.
För bara ett halvår sedan gjorde Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (S), tillsammans med kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S), ett stort nummer av en ”mångmiljonsatsning” på skolan.
På en presskonferens i oktober försökte de rättfärdiga Socialdemokraternas beslut att stoppa en folkomröstning om Framtidens skola, den M- och S-märkta stordriftsomstruktureringen av Luleås skola och förskola, genom att peka på 10,5 miljoner kronor som skulle skjutas till i årets budget.
Samtidigt pågick redan nedskärningar på långt större belopp – som Offensiv tidigare har rapporterat verkställs just nu i förskolan en nedskärningsplan på 43 miljoner kronor under åren 2015-18. De här mångmiljonbesluten har de ansvariga politikerna förbigått med tystnad.
Nu kommer nya uppgifter från kommunens skolchef, Karina Pettersson Hedman. I en intervju med Norrbottens-Kuriren den 22 april säger hon att skola och förskola i år måste dra ned driftskostnaderna med 17 miljoner kronor. Borträknat 2,5 miljoner som har skjutits till för arbetskläder får hon det till 14,5 miljoner. Nästa år behöver 32,5 miljoner kronor skäras bort, allt för att möta Barn- och Utbildningsförvaltningens direktiv att förvaltningen ska gå med en procents överskott mot driftsbudget.
Nu har BUN godkänt förvaltningschefens förslag på hur det här ska ske i år. Bland annat innebär det att grundskolans rektorer ska minska driftskostnaderna med en procent, totalt 5,5 miljoner kronor. Vakanta tjänster inom elevhälsan och flerspråkscentrum, som har hand om såväl modersmål och minoritetsspråk som introduktionen för nyanlända, tillsätts inte. Gymnasiets estetiska linje ska byta lokaler för dans och bild.
Förskolor med fler än tre avdelningar får mindre pengar per barn, sammanlagt två miljoner kronor mindre i anslag i år, för att utnyttja ”stordriftsfördelar”. Så realiseras Framtidens skola nu i praktiken. ”Stordriftsfördelar” lär bli en återkommande ursäkt för att krama ur mer ur mindre.
Att det nu dras ned på personal inom elevhälsan är också avslöjande. Elevhälsan var ju ett av de områden vars vikt underströks i marknadsföringen av Framtidens skola – större enheter behövdes eftersom det inte gick an att elever bara hade tillgång till elevhälsopersonal vissa av veckans dagar.
I besparingarna ingår också att ännu en förskola, Boskatans, ska stängas i höst då en nybyggd förskola planeras öppna på det nya villaområdet Hällbacken. Boskatans förskola ligger på Björkskatan, ett av områdena som ”lyftes ut” ur Framtidens skola efter de första protesterna mot projektet 2015. Då Sammeli flera gånger har konstaterat att ”kommunikationen” om Framtidens skola inte ”blev bra” är det inte förvånande att beslut som det här nu ”lyfts in” klubbade och klara – ju mindre kommunikation desto bättre, verkar den verkliga slutsatsen vara.
BUN utreder fortfarande vilka förslag som ska läggas för att skära 32,5 miljoner kronor nästa år. Pettersson Hedman nämner bland annat att de 16 miljoner kronor som avsatts för digitalisering kan tas bort.
Trots talet om ”måsten” och ”behov” ligger ingen naturlag bakom nedskärningarna. Det handlar om politiska beslut som kan upphävas och ändras genom organisering och kamp. Inte minst personalen inom förskola och skola besitter en enorm styrka som behöver användas om de styrandes utarmning av verksamheten ska stoppas.
Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar personal, föräldrar och elever att samlas för att ta strid för en annan sorts framtidens skola, en med barnens behov och respekten för personalen i centrum. .
