– Personalen är fantastisk, men de behöver mycket mer att röra sig med, både i tid och pengar. Det kommer inte förbättras annars, säger Andrew Brown till TV4-nyheterna.
Det var i höstas som parets två döttrar insjuknade och nu har ytterligare fall upptäckts på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. Kallelse har gått ut till ett hundratal föräldrar vars barn har vistats på vårdavdelningen.
Problemet med antibiotikaresistens är enligt Läkarförbundet inte skrämselpropaganda utan ett högst reellt hot i framtiden. Marie Wedin, ordförande för Läkarförbundet, kallar det vårdens klimatfråga och något som måste angripas nu.
Problemet är inte isolerat till Sahlgrenska. I somras dog en pojke av resistenta bakterier på Skånes universitetssjukhus och april i år upptäcktes att fem för tidigt födda barn på Helsingborgs lasarett smittats av resistenta bakterier. De hittills sex bekräftade fallen av multiresistenta bakterieinfektioner på neonatalavdelningarna på Östra sjukhuset i Göteborg sätter regionens nedskärningar i ett större perspektiv. Problemet med resistensutveckling är inte bara en fråga om förskrivningsrutiner utan också en om den vardagliga vården. För att följa de rekommendationer som tas fram av bland andra smittskyddsteamen i regionerna, krävs det resurser till hela vårdkedjan – från städarna på sjukhusen, sköterskorna och annan vårdpersonal som kommer i direktkontakt med patienterna och till läkarna som utför behandlingar och kirurgiska ingrepp.
Region- och sjukhusledningarnas nedskärningskrav går stick i stäv med strävan att inte bara förbättra vården utan också arbetsmiljön för arbetarna. Redan nu dör 3 000 personer årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade skador (enligt Vårdförbundets undersökning). Hur många av dessa som avlider efter infektioner framgår inte av statistiken, men ett är säkert och det är att offren för nedskärningarna inte kommer att bli färre.
Flera inom vården vittnar redan om att problemen har att göra med bristande resurser.
– Man önskar bedriva så kallad kohortvård dvs att det bara är vissa personer som sköter vissa barn. Det är väldigt svårt att upprätthålla med den personalbemanning som vi har. Trångboddheten gör att barnen ligger trångt och det ökar risken för smittspridning, säger Elisabeth Hentz, som är överläkare och tillförordnad verksamhetschef för neonatalvården vid Sahlgrenska, till Sveriges Radio.
Att bekämpa de överbeläggningar (inom VG region 180 per dygn) som är ett ständigt vård- och arbetsmiljöproblem är avgörande för att förbättra situationen. Som Offensiv tidigare rapporterat är barnkliniken en av de avdelningar som kommer att drabbas hårt av nedskärningarna 2012. Om inte politikerna tvingas att tänka om kommer vi att få se en ökad smittspridning och fler dödsfall.
Stefan Berg