”Journalistavtalet klart – stor framgång i låglönefrågan”, så sammanfattar journalistfacket (SJF) resultatet av journalistkonflikten.En mer träffande beskrivning är litet steg framåt i låglönefrågan och flera olösta frågor.
Under två veckor pågick journalisternas konflikt för att få ett avtal efter förhandlingar som pågått sedan i våras. Konflikten har visat att en stor del av journalisterna inom landsortspressen har blivit en låglönegrupp.
Enbart inom Nya Wermlandstidningen-koncernen fanns det inför årets förhandlingar 80 journalister som trots 15 år i arbetet tjänar under 25 000 kronor i månaden.
Facktidningen Journalisten har visat exempel på journalister som efter 20 till 30 år i yrket tjänar runt 21 000 kronor. Detta i den stadigt vinstgivande Herencokoncernen.
Att SJF satsade på de lågavlönade medlemmarna i årets avtalsrörelse var helt riktigt.
Samtidigt är de låga lönerna för många landsortsjournalister och de stora löneklyftorna bland journalister ett resultat av fackets eftergifter i lönefrågorna.
Växande löneskillnader
Länge fanns en lönetrappa för journalister, som garanterade en hygglig löneutveckling i takt med ökad yrkeserfarenhet. År 1991 infördes den s k 94 procents-regeln, som garanterade extra pengar till anställda vid tidningar med låga löner. De senaste tio åren har det dock inte funnits något tydligt system för att hålla tillbaka de växande löneskillnaderna.SJF:s ledning har, liksom andra fackliga ledare, fallit undan för arbetsgivarnas krav på individuella löner. Detta är grundorsaken till att det har vuxit fram en stor låglönegrupp inom förbundet.
Avtalet innebär att det avsätts en särskilt pott för låglönegrupperna under 2008 och 2009. Lägstalönerna för utbildade journalister höjs också stegvis till drygt 21 000 kronor från och med april 2009. Samtidigt backade SJF på kravet att låglönesatsningen skulle ligga utanför ramen för avtalet. Nu blir löneökningarna 10,2 procent under tre år, vilket betyder att den tvångströja som industrins avtal satt upp gäller även för journalisterna.
En framgång i avtalet är att möjligheterna att få fasta jobb ökas. I fortsättningen ska de som har jobbat sammanlagt två år under fem års tid automatiskt få fast jobb.
En annan viktig fråga var upphovsrätten för journalister.
I och med webbpubliceringen och sammanslagningen av tidningar till koncerner, kommer journalisters material att kunna publiceras på flera platser och återanvändas på ett helt annat sätt än tidigare.
Detta reser frågor om både makten över hur journalistiskt material får användas och om ekonomisk ersättning när bilder och texter publiceras i flera olika former eller i flera tidningar.
Nu säger avtalet att det ska förhandlas om lokala upphovsrättsavtal. Om det uppstår oenighet, ska stridigheterna tas upp av en särskild nämnd med en ”opartisk ordförande”. Detta är ett recept för en fortsatt urholkning av upphovsrätten.
Fortsatt strid
Att Journalistförbundet i årets förhandlingar valde att utlösa en arbetstidsblockad vid en stor del av landets dagstidningar var ett steg i rätt riktning. Att ett trendbrott nåtts när det gäller de lägst avlönade medlemmarna är en verklig framgång.Samtidigt handlar det emellertid om en begränsad framgång och risken är att klyftorna kommer att växa på nytt om förbundet inte tar strid för att slopa den individuella lönesättningen.
Av en medlem i SJF
