Nya strejksegrar för USA:s lärare

av Robert Bielecki

Lärare samlades utanför stadshuset i Denver under strejken.

Denvers lärare i delstaten Colorado påbörjade den 11 februari sin strejk för bättre arbetsmiljö och höjda löner – den första på 25 år. Efter tre dagars strejk vann lärarna betydande segrar.

Precis som i alla de föregående lärarstrejkerna (West Virginia, Oklahoma, Kentucky, Arizona, Los Angeles, med flera) och de kommande (Oaklands lärare röstade för strejkåtgärder häromveckan och går ut i strejk i slutet av månaden) finns det gemensamma nämnare. Lönerna är för låga, klasstorlekarna för stora och arbetsbördan på lärarna för tung. 

Kraven blir därmed också liknande; höjda löner, minskade klasstorlekar och mer stödpersonal för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Lärarna i Denver nämner också merarbetet de utför – att man jobbar långt mer än 40 timmar i veckan och att mycket av extrajobbet sker på ens egentliga fritid, men som man inte kan strunta i att göra. 

Det är som i Sverige, där många lärare tvingas till att rätta prov, förbereda lektioner med mera på fritiden då tid inte ges till det i schemat. Det hänger också ihop med de många nedskärningarna och dräneringen av resurser till skolan, där exempelvis stödpersonal (som underlättar arbetsbördan för lärare) har försvunnit allt mer.

I Denver anser lärarna att det bonussystem som råder missgynnar undervisningen och lärarkåren som helhet. Bonussystemet innebär att lärare får mellan 1 500 och 3 000 dollar (14 000-28 000 kronor) extra per år om de undervisar i skolor med hög andel barn från låginkomsttagarfamiljer, i så kallade högprioriterade skolor eller innehar positioner som är svåra att anställa till (som talpedagoger eller särskolelärare).

Istället vill de att lönen höjs generellt för alla lärare vilket skulle garantera en tryggare löneutveckling som, tillsammans med de tidigare nämnda kraven, skulle innebära ett verkligt lyft för deras arbetssituation.

När det blev klart att lärarna skulle gå ut i strejk gick skoldistriktet till motoffensiv. De bad guvernören Jared Polis (Demokraterna) att ingripa med en rättslig åtgärd som sköt upp strejken. 

Och redan i april ifjol försökte två republikanska delstatslagstiftare få igenom en lag som skulle kunna innebära fängelsestraff om strejkåtgärder vidtogs. Det var i sin tur en reaktion mot de omfattande lärarstrejkerna som då svepte över hela landet. Men lagen gick aldrig igenom, och i Denver gick man nu ut i strejk – 93 procent av lärarna anslutna till lärarfacken DCTA röstade för strejkåtgärder.

Under den första strejkdagen den 11 februari gick över 2 600 lärare ut i strejk, och under veckan tillkom allt fler. Många elever gav också aktivt sitt stöd till strejken genom att organisera egna walkouts från skolorna, samt att ha sit-ins tillsammans med de strejkande lärarna.

Och på torsdagen den 14 februari hade lärarna fått igenom några av sina huvudkrav. De vann en lönehöjning på 11,7 procent, och stödpersonalen på skolorna får också höjda löner. Totalt handlar det om lönehöjningar på 230 miljoner kronor, vilket bland annat betalas genom att administrativa kostnader dras in och att skoladministratörernas femsiffriga bonusar slopas. Dessutom är det troligt att skolbusschaufförerna och personalen i cafeteriorna får höjda löner, även om det inte ingår i den officiella överenskommelsen med lärarfacket DCTA. Bonussystemet görs om och det läggs mer fokus på utbildning och erfarenhet när det gäller befordran.

Trots att de inte fick igenom alla sina krav fick de igenom betydande löneökningar som ännu en gång visar att kamp lönar sig. När arbetarklassen organiserar sig i ett gemensamt motstånd med gemensamma krav och inte låter sig splittras kan man ofta vinna betydande segrar. Det visar också att det finns pengar att skjuta till för nödvändigheter som utbildning och arbetsmiljöåtgärder. 

I samhället i stort finns det ett överflöd av resurser, fast i fel fickor. Bankernas och storföretagens kolossala högar pengar och vars vinster varje år blir större och större, pengar som går till ett fåtal profitörer, skulle kunna utrota världshungern och bostadsbristen flera gånger om. 

Klassklyftorna kan utraderas om resurser läggs utifrån de nödvändiga behov som människa och natur har. Men för det krävs det en stark motståndsrörelse med krav på demokratisk kontroll och styre underifrån av de viktigaste ekonomiska och makthavande instituten.

Lärarnas omfattande protester i USA är en källa till inspiration för arbetarrörelsen i stort. ”Vi är en del av en landsomfattande rörelse”, som en grundskolelärare uttryckte det till CNN den 14 februari. Fler yrkesgrupper behöver följa i samma militanta kamp, som bör samordnas till ett landsomfattande nätverk för motstånd mot hela det ruttna kapitalistiska systemet.