foto: Jonas Brännberg
Gerdur Osk Johannsdottir.
Inför den kommande lördagsdemonstrationen mot regeringen på Island har ilskan eldats på med nytt bränsle.
Den redan misskrediterade socialdemokratiske presidenten Ólafur Ragnar Grímsson har nu tillsammans med andra höjdare också avslöjats med fingrarna i syltburken. Hans fru har undvikit skatt genom att starta brevlådeföretag i skatteparadis som brittiska jungfruöarna och Hongkong.
Dessutom svävar regeringen på målet om och när det blir till hösten. På lördagens demonstration är ett av slagorden ”Val eller revolution”. Men att protesterna har blivit så stora handlar om mer än enskilda skandaler. Offensiv har pratat med en av de mest hängivna demonstranterna, sjuksköterskan Gerdur Osk Johannsdottir.
– Som sjuksköterska med flera års erfarenhet får jag ut under 300 000 isländska kronor i månaden (under 20 000 svenska kronor i månaden, och Island är betydligt dyrare att bo i än Sverige). Jag är faktiskt fattigare nu än innan jag vidareutbildade mig från undersköterska, eftersom löneökningen blev så liten och studielånen kostar mycket att betala tillbaka, säger Gerdur och fortsätter:
– Jag hade aldrig demonstrerat före i somras. Då gick vi sjuksköterskor ut i strejk för högre löner och kortare arbetstid, men regeringen svarade med att förbjuda strejken. Då samlade vi hundratals arga sjuksköterskor här utanför parlamentet också. När jag sedan såg TV-programmet om hur regeringen gömde pengar i skatteparadis fick jag helt enkelt nog.
Gerdur berättar att hon har arbetat tillfälligt i Norge och att skillnaden är enorm.
– På Island har jag ansvar för nästan dubbelt så många patienter som i Norge. Jag jobbar natt nu och då är vi sju personal som ska ta hand om 92 patienter.
Tidigare jobbade hon på sjukhus, men tyckte jobbet var outhärdligt.
– Vi hade inga raster och äta fick man göra medan man arbetade – om man hade tur. Till slut orkade jag inte, det är så tungt att gå hem varje dag och känna att en inte har kunnat ge den hjälp som patienterna behöver. Sjukhuset är dessutom alldeles för litet. Den senaste tiden har det rapporterats om att de har fått lägga patienter i sjukhusets garage för att det är så överfullt.
Priserna på sjukvård har också höjts. Att gå till sjukgymnasten kostar 400 kronor per gång, även för barn.
– Fattiga har inte råd. Jag har problem med en axel och hade inte råd att gå. Det var först när min far dog och jag fick ett arv som jag kunde få behandling för att bli bättre.
– Samtidigt får vi rapporter om hur de rika bara blir rikare. Av den mycket vinstrika aluminiumindustrin har bara 3 procent av vinsterna stannat i Island de senaste 45 åren.
Förutsättningarna för fortsatta protester är stora. Gerdur håller med om att protesterna behöver utvecklas, exempelvis ute på arbetsplatserna och mer direkt konfrontera regeringen och de rika.
– Vi isländare är för förbannat laglydiga, avslutar Gerdur.
