Rädda akutkirurgin vid Sollefteå sjukus!
Striden för fungerande akutsjukhus i Ångermanland fortsätter. Arrangörerna uppger att upp mot 2 000 personer demonstrerade i Örnsköldsvik den 21 januari. Frågan är bokstavligt talat livsviktig. Det framgår av de interna beslutsunderlag som tagits fram av landstinget i Västernorrland.
Det såg ut som om det var en halvtimme kvar till nedsläpp i Fjällräven Arena. En strid ström av människor rörde sig i riktning mot planen utanför huvudingången och parkeringen var full med bilar. Men den här gången var det inte Modo Hockey som fick människor att strömma till, utan hotet mot akutsjukvården.
I början av december blev det känt att det fanns förslag om att stänga akutkirurgin i Örnsköldsvik. Sedan dess har landstingsledningen, som består av socialdemokrater och miljöpartister, försökt tona ned hotet. De har talat om att det inte finns någon ”ambition” att lägga ned akutkirurgin och att de gör ”bedömningen” att detta ska vara möjligt.
Detta har inte lugnat Öviksborna och de många som samlades för att demonstrera för att Örnsköldsvik ska ha ett fullvärdigt akutsjukhus. Tåget dominerade stadsbilden där det drog fram mot torget, som till slut i stort sett fylldes. Den talkör som hördes längs vägen var ”Vad vill vi ha? Tre akutsjukhus kvar!” Talkören visade på det samarbete och den solidaritet som håller på att byggas upp mellan invånarna i olika delar av Ångermanland. Det är nämligen sjukhuset i Sollefteå som hittills varit det som stått i skottlinjen. Vid månadsskiftet stängs BB-avdelningen och den 24 januari ska landstingsstyrelsen behandla ett förslag om att lägga ned akutkirurgin.
Detta är förslag som har mötts av ett mäktigt motstånd från invånarna i Ådalen. Två enorma demonstrationer har genomförts och den lokala kampanjgruppen fortsätter att arbeta för att stoppa nedläggningarna. I demonstrationen i Örnsköldsvik deltog även tillresta Sollefteåbor.
För att förstå frågans betydelse måste man ha en bild av Ångermanlands geografi med långa avstånd och i många fall dåliga vägar. Carina Hellström, en av talarna, berättade om en mardrömsfärd till sjukhuset i Sundsvall. Med magsmärtor hade hon åkt in till akuten i Sollefteå under mellandagarna. Där konstaterade man att det rörde sig om en inflammerad blindtarm som måste opereras. Efter lång väntan fick Carina åka med en taxitransport, utan medicinsk personal, två timmar på gropiga vägar till sjukhuset i Sundsvall.
De interna beslutsunderlag som landstinget har tagit fram visar att transporttiden vid akuta operationer kommer att öka med 1,5 timmar i genomsnitt om akutkirurgin i Sollefteå läggs ned, enligt SVT:s regionala nyheter. Detta gör att frågan om tillgången till ett fullvärdigt akutsjukhus blir en fråga om liv eller död i dessa trakter, något som flera av talarna återkom till.
– Årligen är det 6 000 patienter som kommer in till kirurgakuten vid Öviks sjukhus. Varje månad är det 100 patienter som är akut sjuka som omedelbart måste undersökas av en kirurg. Åtta till tio av dessa måste opereras akut, förklarade läkaren Leif Ehlin i sitt tal.
Styrkan i demonstrationen var beslutsamheten att på inga villkor gå med på något mindre än tre fullvärdiga akutsjukhus i Västernorrlands län. Svagheten var att ingen av talarna berörde den helt avgörande frågan om att landstingen behöver kraftfulla ekonomiska tillskott för att upprätthålla en fungerande sjukvård. Alla de fyra nordliga landstingen har en extremt pressad ekonomisk situation, efter årtionden där varken statsbidragen eller skatteutjämningssystemet hängt med behoven. Det krävs kraftigt ökade resurser för att få stopp på överbeläggningar, personalkris och nedskärningar inom vården i hela landet. Detta i sin tur kräver ett slut på de senaste årtiondenas politik med generösa skattesänkningar för företag och höginkomsttagare.
Situationen för vården i glesbygden har också förvärrats av att sjukvården öppnats för privata företag. Samtidigt fortsätter privata bemanningsföretag att skära guld med täljkniv på att hyra ut stafettläkare till mindre sjukhus och hälsocentraler.
Att ingen av talarna, inte ens väns- terpartiets landstingspolitiker Gunnar Fors, tog upp detta vid demonstrationen är ett problem. Det går inte att undvika frågorna om behovet av mer resurser och hotet från privata vinstintressen om man ska kunna ge ett trovärdigt alternativ till vårdkrisen. Vad som också krävs är att de fackföre- ningar som organiserar vårdanställda tar strid i kampen för sjukhusen. ■
