”Oemotsvarad rörelse i Hongkong”

av Robert Bielecki

2 miljoner på Hongkongs gator den 16 juni i en helt makalös kampuppvisning (Foto: Studio Incendo / Flickr CC).

Den fantastiska massrörelsen i Hongkong med 2 miljoner i en marsch den 16 juni mot utlämningslagen, den korrupta regeringen och den brutala repressionen skakar hela regionen. Offensiv har pratat med Vincent Kolo från Rättvisepartiet Socialisternas systerparti Socialist Action om den pågående kampen.

– Det är en oemotsvarad rörelse i Hongkong som har mobiliserat till de största demonstrationerna i territoriets historia.
– Den 9 juni intog 1 miljon människor Hongkongs gator – den 16 juni var det över 2 miljoner, vilket är fler än en fjärdedel av Hongkongs befolkning. Det är svårt att överdriva betydelsen av denna rörelse inte bara för Hongkong, utan även för Kina.

Vad innebär det att Hongkongregeringen har backat?
– New York Times beskrev regeringens uppskjutning av lagen den 15 juni som den största reträtten kring en politisk fråga från Kina sedan Xi Jinping kom till makten 2012.
– Det ska inte finnas något missförstånd: Trots den kinesiska diktaturens ord om att utlämningslagen bestämdes av Hongkongs regering och Carrie Lam, vilket kanske stämmer, kom det gröna ljuset från Peking. Ordern om att göra eftergifter (att lagen skjuts upp) kom också från Peking och ingen annan.
– Topptjänstemän från Kinas diktatur, inklusive vice premiärminister Han Zheng, tog sig till Shenzhen vid Hongkongs gräns fredagen den 14 juni för krismöte. Carrie Lam och toppministrar mötte dem och fick order om att backa. Att ordern om eftergifter kom från Peking råder det ingen tvekan om.

Hur reagerade massorna på detta?
– Stämningen i Hongkong är att detta inte är nog. Lams eftergift är för lite och för sent då en jätterörelse har vuxit fram. Massorna hatar Lams regering och tror inte på ett enda ord hon säger. De vill att utlämningslagen skrotas helt och hållet, och är rädda för nya trick. Regeringen har ljugit och försökt skjuta sig ut ur problemen genom att beordra polisen att använda extrem repression, särskilt den 12 juni. Det var då som 70 000 studenter protesterade utanför Legco (Hongkongs låtsasparlament) i en mobilisering som överraskade polisen totalt.
– Ungdomarna anlände redan kl 6 på morgonen, och innan polisen visste vad som hade hänt hade de ockuperat alla vägar runt omkring Legco. Polisen missbedömde situationen totalt.
– Stämningen hos ungdomen är det mest skrämmande för den härskande eliten. South China Morning Posts chefredaktör skrev i en rubrik: ”Vår ungdom fruktar inte batonger och kulor – det är skrämmande”.

Hur står sig rörelsen jämfört med Paraplyrevolutionen?
– Rörelsen har lärt sig mycket från Paraplyrevolutionen 2014, som slutade i ett dödläge. På eftermiddagen den 12 juni beslöt sig regeringen och polischefen för att använda sig av repression, och de avfyrade mer tårgas på en dag än under hela Paraplyrevolutionens 79 dagar. Och för första gången sköt man mot massorna med gummikulor. Två sköts i huvudet, och två är i sjukhus med livshotande skador. De har också skjutit bönsäckar mot massorna för första gången. Detta är de nya vapen som polisen investerat i efter 2014 – och det funkade inte! De trodde att repressionsvapnet skulle skingra dem, men ungdomarna höll sig kvar och deras motstånd skrämde eliten – det är därför Peking fick kalla fötter.
– Kinas diktatur känner att de inte kan ha en sån här massrörelse i Hongkong just när de befinner sig i en svår konfrontation med USA och Trump, så de försökte desarmera den snabbt, vilket inte har lyckats. Carrie Lams eftergift om att skjuta upp utlämningslagen den 15 juni blidkade inte massorna, och därför tog sig hela 2 miljoner ut på gatorna dagen efter, den 16 juni. 

Vad händer härnäst?
– Nu diskuterar massorna vad nästa steg bör vara. Regeringen måste skrota förslaget helt. Lam gick idag (den 19 juni) ut igen och bad om ursäkt, vilket hon har gjort varje dag sedan den 16 juni. Hon är djupt troende katolik, så det är lite som att gå till kyrkan för att bekänna sina synder! Gud kanske förlåter henne, men folket kommer aldrig att göra det.
– Hennes ursäkter innehåller inte nyckelorden: att lagen ska skrotas och att hon avgår. Faktum är att den kinesiska regimen hindrar henne från vad hon än vill.
– Att skjuta upp lagen var inte nog, så nu försöker de vänta ut rörelsen och stappla sig fram utan ännu större eftergifter. Det har redan varit ett dyrköpt pris för diktaturens auktoritet, och om lagen skulle skrotas och Lam avgå skulle det vara ett massivt nederlag.
– Diktaturen har skäl att oroa sig. De vill vara fruktade. Att backa inför en massrörelse är det farligaste de kan göra. Det handlar inte bara om Hongkong, utan om vad som kan hända i Kina. Därför kommer rörelsen förmodligen att växa och bli än mer intensiv, eftersom majoriteten inte är nöjda
– En prodemokratisk talare på ett stormöte i måndags jämförde den nya situationen med att ett fotbollslag vann med 5-0 mot regeringen – talaren buades ut av demonstranterna. Stämningen är sådan att det inte skulle vara en seger att stanna och acceptera nuvarande eftergifter – det skulle tvärtom vara oacceptabelt.

Rättvisepartiet Socialisternas systerparti Socialist Action har deltagit fullt ut i rörelsen (Foto: Socialist Action).

Varför avgår inte Lam? Nog kan KKP-diktaturen hitta en annan villig marionettdocka att föra deras politik i Hongkong?
– Lam är en zombieledare, en vandrande död, men KKP försöker hålla ut och försvara henne eftersom det vore en katastrof om hon föll. Hongkong är inte en demokrati: skulle det bli ett val är det i en liten krets på 1 200 av de rika och eliten som får rösta. 
– De blir tillsagda av Peking hur de ska rösta, vilket gynnar kapitalisterna i Hongkong. I utbyte får de alla möjliga slags privilegier och kontrakt i både Kina och Hongkong – deras ekonomiska intressen tas om hand.
– Diktaturen hindrar arbetarklassen och massorna i Kina från att organisera sig och utmana kapitalisternas makt. Det är därför som socialister länkar kampen för demokratiska rättigheter och mot det nuvarande auktoritära systemet med nödvändigheten av att bryta kapitalisternas makt. Man måste göra både och. 
– De vill inte att ett sådant val äger rum nu under trycket av en massrörelse. Om de tvingas hålla ett sådant groteskt ”val” i denna situation med förrevolutionära drag i Hongkong (även om medvetenheten om hur man kan förändra saker och ting fortfarande inte är så stor) kan de mötas av en massiv rörelse som avfärdar detta och kräver ett verkligt val. Det skulle öppna Pandoras ask för Kinas regim.
– Det finns inga tecken på fler eftergifter nu och massorna är inte nöjda, varför kampens logik leder till ännu mer upptrappning.

Hur deltar Socialist Action i rörelsen?
– Socialist Action deltar fullt ut i rörelsen och var de enda fram till 9 juni-demonstrationen att resa krav på en politisk strejk för att fälla utlämningslagen och Carrie Lams marionettregering. Vi kräver en endags politisk strejk, något vi för fram i de 25 000 flygblad vi har delat ut, på våra banderoller, tidningar, tal vid demonstrationsvägar med mera. Det har mötts av ett växande stöd och spridning.
– Det finns ingen tradition, inte sedan 1920-talet, av en sådan slags strejkaktion i Hongkong. Så det handlar om att återetablera väldigt gamla och bortglömda traditioner, och det är bråttom eftersom situationen inte kan stå och stampa. Klockan tickar för denna imponerande massrörelse att hitta de metoder och program som krävs för att vinna en avgörande seger över diktaturen. Om möjligheten förloras kommer diktaturen hämnas, avslutar Vincent Kolo.


Möte i Stockholm om MASSKAMPEN I HONG KONG med Vincent Kolo:
Torsdag den 27 juni kl 18.00 på partilokalen i Farsta, Boforsgatan 1.
För mer info: rs@socialisterna.org