Svenskt Näringsliv hetsar mot Byggnads i en alldeles gräslig helsidesannons, fylld av lögner och antifacklig propaganda.
I en gräslig helsideannons rubricerad ”Byggstrejk” och som publicerats i landets dagstidningar går arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv till frontalangrepp mot Byggnads. Annonsen är fylld av lögner och antifacklig hetspropaganda. Med sin annons visar Svenskt Näringsliv och byggarbetsgivarna att de är beredda att göra allt för att slå vakt om lönedumpning och förhindra att fler omfattas av kollektivavtalets löner och villkor.
Annonsen inleds med det lögnaktiga påstående att det är Byggnads som bär ansvaret för att det blir konflikt, när det är Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisation Sveriges Byggindustrier som bär det fulla ansvaret. Med illa dold glädje skriver Svenskt Näringsliv att ”kollektivavtalets ställning i byggbranschen blivit allt svagare. Av byggbranschens 90 000 företag så står 60 000 utanför kollektivavtalssystemet”.
Men det är en utveckling som arbetsgivarna och byggjättarna aktivt befrämjat och välkomnat. Byggbolagen tjänar mer om arbetet utförs av anställda som saknar kollektivavtal och kedjan av underentreprenörer bara blir längre.
Svenskt Näringsliv har under flera år drivit en kampanj för att just hindra facket, inte minst Byggnads, från att vidta stridsåtgärder mot företag som inte har kollektivavtal.
Bakom den antifackliga Lavaldomen i EU-rätten och Arbetsdomstolen stod Svenskt Näringsliv, som betalade rättegångskostnaderna för det lettiska byggbolaget Laval som vägrade att teckna kollektivavtal.
Annonsens andra stycke är än mer osmakligt. Där försöker Svenskt Näringsliv ge sken av att man står på de lågavlönade kvinnornas sida mot ”det mansdominerade höglöneförbundet Byggnads”. Arbetsgivarnas kampanj mot Byggnads syftar till att pressa ned alla arbetares löner medan en seger för Byggnads i striden för ett huvudentreprenörsavtal skulle dra en stor lans mot den låglönemarknad som Svenskt Näringsliv vill införa.
Svenskt Näringsliv har kategoriskt sagt nej till varje form av extra låglönepåslag, vilket främst skulle få upp kvinnors löner. Och en allmän sänkning av de lägsta lönerna är ett av Svenskt Näringslivs främsta krav.
Arbetsgivarnas hårdnackade motstånd mot svenska kollektivavtal för alla som arbetar i landet är ett tydligt vittnesmål om att målet är en låglönemarknad och för att nå dit måste facken knäckas.
Svenskt Näringsliv försöker framställa sig som de små byggföretagens försvarare. Men det är de stora byggbolagens vinster man försvarar. Arbetsgivarna vill helt enkelt att staten ska få betala om underentreprenören inte betalar ut löner och gör konkurs.
Med en häpnadsväckande arrogans förnekar man det tragiska faktum att det varje månad dör en byggnadsarbetare på jobbet. I början av mars skördade bygget av Citybanan i Stockholm sitt sjätte dödsoffer. Siffran över antalet döda byggnadsarbetare kan tyvärr vara än högre, eftersom det redovisade antalet inte inberäknar bemanningsanställda och utländsk arbetskraft.
”Om en inhyrd snickare skulle dö på byggarbetsplatsen, räknas det dödsfallet till bemanningsbranschen och inte till bygg. Det finns uppgifter på att upp till 50 byggnadsarbetare om året dör av asbestrelaterade sjukdomar. I värsta fall är det till och med så att antalet dödsfall i branschen är ännu fler än Arbetsmiljöverkets siffror visar” (Byggnads).
Var fjärde dödsolycka redovisas inte. De flesta dödsolyckor som inte räknas gäller utländsk arbetskraft.
Svenskt Näringsliv låg bakom regeringens nedläggning av Arbetslivsinstitutet 2006 och är helt kallsinnig till fackens krav på att Arbetsmiljöverket ska få mer pengar till fler inspektioner på arbetsplatser.
Striden gäller att huvudentreprenören ska kunna ställas till svars för att det råder ordning och reda i hela entreprenörskedjan, vilket är lagfäst i en rad europeiska länder, som i till exempel Tyskland, Österrike och Norge.
Byggnads varsel erbjuder en kamp för de utländska arbetarnas rättigheter. Byggnads uppskattar att det enbart i Stockholmsområdet finns kanske så många som 15 000 byggnadsarbetare från olika länder, lika många som Byggnads medlemmar i Stockholm.
Svenskt Näringsliv vill att dessa arbetare ska fortsätta arbeta under slavliknande förhållanden ”annars snedvrids konkurrensen”, vilket ska läsas som att de slår vakt om de nuvarande förhållandena som pressar löner och villkor nedåt.
Är det inte talande att arbetsgivarna som påstår sig slå vakt om kollektivavtal och konflikträtten går i taket och helt tappar besinningen så fort facken är beredda att ta strid för kollektivavtal och lika villkor?
Svenskt Näringsliv avslutar annonsen med att anklaga Byggnads ledning för att vägledas av ”en militant ideologi”.
Men beslutsam kamp och fack som tar fajten är precis vad som behövs för att slå tillbaka arbetsgivarnas och regeringens högermilitanta ideologi och arroganta hållning.
Byggnads förtjänar därför allt stöd om man tar den nödvändiga strid som medlemmarna så länge hoppats på. ■
Byggjättarna är vinstmaskiner
De fyra byggjättarna JM, Peab, NCC och Skanska har alla ett avkastningningskrav på 20 procent, vilket till och med är högre än de vinstrika storbankerna.
NCC redovisade en vinst på 1 472 miljoner kronor för enbart fjärde kvartalet 2013 och Skanska en vinst på 1 624 miljoner kronor fjärde kvartalet i fjol.
Byggbolagens vinster är en viktig förklaring till varför de slår europarekord i byggpriser.
”Byggbolaget NCC är en pålitlig högutdelare och en bra aktie att äga för de som gillar utdelningar” (aktiespararna.se).
I fjol delade de fyra byggjättarna ut totalt 4 600 miljoner kronor till sina aktieägare, i år blir det sannolikt mer.
