Sned fördelning mellan tjej- och pojkidrott

av Andreas Bengtsson

Vid det senaste fritidsnämndsmötet i Umeå fördelades de fasta och rörliga bidragen till föreningarna. De fasta bidragen går till underhåll av gräsplaner, isytor, stränder etc. De rörliga söker föreningarna för investeringar, restaurationer etc. Under mötet var det främst två frågor som stod ut: hur bidragen fördelas mellan ”pojkidrott” och ”tjejidrott”, samt frågan om ny fotbollsplan i centrala Umeå.
I tjänstemannaförslaget var det en obalans mellan satsningarna på de nio föreningar som främst sysslar med ridning och den förening som sysslar med motorsport. Ridföreningarna sökte 676 893 kr och fick 163 697 kr, varav 110 000 kr för att handikappanpassa lokalerna, ett lovvärt arbete från dessa föreningar för att erbjuda samma tillgänglighet till alla medlemmar. Föreningen inom motorsport sökte 370 750 kr och fick 119 000 kr.

Detta föranledde en självklar fråga: hur faller pengarna ut mellan tjejers och killars idrotter från kommunens sida? Frågan gav upphov till allehanda reaktioner. Fritidsnämndens vice ordförande Gottner Holmberg (c) började rabbla ett mantra om att vi i Rättvisepartiet allt ville tvinga föreningarna att ha minst 50 procent tjejer för att få bidrag, och att han allt visste vad vi var ute efter. Något som hans vilda harang klart visade att han inte hade den blekaste aning om.
Vad vårt förslag, med stöd från vänsterpartiet, syftade till var helt enkelt att få en så bra bild som möjligt över hur de fasta respektive de rörliga bidragen fördelar sig mellan tjejers och killars idrotter, för att kunna se hur läget är och för att efter det kunna lägga fram förslag på hur man ska kunna motverka den eventuella snedfördelning som förekommer.

Vad gäller frågan om en fotbollsplan i centrala Umeå så kommer det att finnas behov av en ny plan, då en grusplan vid den centrala Mimerskolan kommer att byggas bort. Majoriteten ville således ge 400 000 kr (44 procent av alla rörliga bidrag som diskuterades) till den privata Mimerskolan för att anlägga en tredje generationens konstgräsplan för sjumannalag.
Förutom att det är mycket pengar så tar man bort en grusplan som nyttjas av alla som vill och ersätter den med en plan som kan nyttjas av de som har möjlighet att dels boka den och dels betala hyra. Ett nederlag för den spontanidrott som alla i nämnden säger sig vilja främja. En helt oproportionerligt stor investering på en skolfotbollsplan som varken kan nyttjas av fotbollssugna ungdomar eller i matchspel, då den i det fallet är för liten.
Även här var vår främsta antagonist den ovan nämnde Gottner som, visade det sig, hade kopplingar till Svenska Fotbollsförbundet, och som ansåg att snart skulle varje skola ha en liknande plan (för en ringa kostnad av 2 000 000 kronor per plan). Trots hårdnackat motstånd från oss och vänsterpartiet så beslutade dock majoriteten att gå vidare med detta bygge i Umeå.

Tillbaka till sidans topp