|
Kan vi
stoppa kriget?
Den 15 februari vällde en global våg
av mänsklig solidaritet i solens färdriktning över planeten
– sammanlagt med tiotals miljoner deltagare. Aldrig tidigare i historien
har ett krig mötts av en så väldig och världsomfattande
massprotest innan det ens har börjat.
Även i Sverige har uppslutningen – ca 165 000 på ett 40-tal
platser i hela landet – överträffat våra egna och
andra arrangörers vildaste förväntningar. Bara i Göteborg,
där 30 000 demonstrerade, deltog fler än som mest under EU-toppmötet
år 2001. I Stockholm, där arrangörerna bedömer att
100 000 deltog, är detta den största demonstrationen i efterkrigstid
och kanske någonsin – större än den största
Vietnamdemonstrationen den 1 maj 1972 och större än 1 maj under
storkonflikten 1980.
Det första världskrigets blodbad stoppades efter flera år
av arbetarnas revolutioner i Ryssland och Tyskland. Vietnamkriget stoppades
efter ännu längre tid av USA-truppernas demoralisering inför
ett motiverat befrielsekrig och en internationell proteströrelse,
som till sist även svängde en stor majoritet i USA mot kriget.
Nu ställer sig tiotals miljoner, som redan skrivit historia, frågan
om de rentav kan ändra historien – så att USA:s krig för
makt och olja stoppas innan det börjar?
Högerorganet SvD inser att denna rörelse
måste ge ledande politiker från Bush till Persson svåra
sömnproblem. Till och med Financial Times spekulerar efter miljonprotesten
i London om vad som nu kan hända om Bush och Blair inte får
igenom en ny krigsresolution i FN – en möjlighet som protesterna
kan ha ökat. Då är det inte helt otänkbart att den
brittiska regeringen, krigsalliansens svagaste länk, rentav utsätts
för så svåra inre sprickor och ledande officerare känner
sig så illa till mods att ett brittiskt deltagande i kriget blir
politiskt omöjligt. Men även om Blair troligen lyckas få
med sig landet i krig, kan detta bli så smutsigt och utdraget att
det kan leda till hans fall.
Än så länge försöker Bush spela oberörd,
då en reträtt skulle innebära en närmast omöjlig
prestigeförlust för USA-imperialismen och dess nya utrikespolitiska
doktrin om preventiva krig mot ”skurkstater” och ”terrorister”.
Nu är frågan hur denna proteströrelse ska kunna trappas
upp, för att om möjligt stoppa kriget eller att annars så
mycket som möjligt förkorta den nykoloniala ockupationspolitiken
i krigets spår – och på sikt välta den globala kapitalismen?
För att stoppa kriget nu skulle det
antagligen krävas generalstrejker och så väldiga massaktioner
av civil olydnad i flera länder, att de kan störa krigsförberedelserna
och hota makthavarnas positioner. Att steg i den riktningen inte är
helt utopiska visades av att radikala fackledare under demonstrationerna
i London och Rom fick stark respons för idéer om en generalstrejk.
Kanske kan de unga sätta en ny snöboll i rörelse, som då
elev- och studentrörelser i USA, Kanada och Spanien manar till massiva
skolstrejker redan den 5 mars (och i England/Wales den 7 mars). Det är
en idé som också stöds av Elevkampanjen och Elever mot
krig-kommittéer på allt fler skolor. I likhet med Unga mot
krig-kampanjer i flera länder har dessa också börjat planera
för skolstrejker efter krigsutbrottet, ”Dag X”.
De nya, internationella massprotester som även i Sverige planeras
efter arbetstid på ”Dag X” och på den första
lördagen efter krigsutbrottet, måste i största möjliga
omfattning börja redan under dagen på arbetsplatser, skolor
och högskolor.
Tillbaka till sidans topp
|