|
Sämre
arbetssituation
för kvinnor i 50-årsåldern
Studie visar att arbete och livssituation avgör
kvinnors välbefinnande i övergångsåldern
Kvinnor i övergångsåldern med stressiga, tunga yrken
får ökade övergångsbesvär. Värst är
det för kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Kvinnor som
trivs med sina liv och sina jobb drabbas i betydligt mindre omfattning
av övergångsbesvär än kvinnor med trista, stressiga
och tunga yrken. Störst problem med blodvallningar och svettningar
har kvinnor med låg inkomst och arbeten som innebär höga
krav och liten kontroll.
Sjukskrivningar har ökat lavinartat i den här gruppen på
senare år, men det är först nu som man börjat förstå
att tunga arbeten med liten kontroll faktiskt sliter oerhört på
kvinnors hälsa. Ingen forskning om hur arbetet påverkar hälsan
för kvinnor i den här åldern har gjorts tidigare.
Medelålders kvinnor är en bortglömd grupp som behöver
synliggöras mer. Dagens femtioåriga kvinnor har yrkesarbetat
hela sina vuxna liv, samtidigt som de tagit hand om barn och hem. Tre
fjärdedelar av kvinnorna har huvudansvaret för allt hemarbete.
Slitit hårt
– De har slitit hårt under lång tid. Risken är att
de inte får någon bra ålderdom, att de får kroniska
sjukdomar och kanske blir mycket vårdkrävande, säger forskaren
Aila Collins, projektledare för långtidsstudien Kvinnors arbete
och hälsa och docent vid sektionen för psykologi på Karolinska
institutet.
I långtidsstudien Kvinnors arbete och hälsa kartläggs
de förändringar, ”hormonella, psykologiska och sociala”,
som sker i samband med övergångsåren. I den första
delstudien fick 1 400 kvinnor födda 1942 i enkätform svara på
frågor om sin hälsa. I den andra, ännu inte avslutade,
delstudien har 950 kvinnor födda 1947-52 svarat på en liknande
enkät. I båda studierna har man följt upp med djupintervjuer
och hälsokontroller.
– Deras arbetsmiljö måste förbättras. Det är
en samhällsfråga som arbetsgivare och politiker måste
prioritera, säger Aila Collins.
Många kvinnor mår bra under klimakteriet, men det finns en
föreställning om att de är gnälliga och negativa.
Det är lätt att skylla på klimakteriebesvär när
orsaken istället är ett påfrestande arbete.
Nedskärningar
Besparingar och nedskärningar under 1990-talet drabbade många
kvinnodominerade yrken. Arbetstempot skruvades upp, kraven höjdes
och möjligheterna att påverka minskades. Dagens femtioåriga
kvinnor mår mycket sämre än vad femtioåringarna
gjorde för tio år sedan. Mer än hälften känner
sig stressade och en tredjedel lider av sömnproblem, nedstämdhet
och koncentrationssvårigheter, visar undersökningen.
Nästan hälften av de femtioåriga kvinnorna känner
sig trötta och har värk i leder eller muskler. Mer än var
tredje upplever stark tidspress på jobbet. Mer än var fjärde
säger att de har alltför hög arbetsbelastning, de är
oroliga och känner att de har svårt att klara de ökande
kraven. Var femte kvinna i övergångsålder har varit,
eller befinner sig i, riskzonen för att bli utbränd. Det visar
de första resultaten från långtidsstudien Kvinnors arbete
och hälsa, som bedrivs vid institutionen för klinisk neurovetenskap
vid Karolinska institutet.
– Traditionella klimakteriebesvär är inte alls det som
plågar dagens femtioåriga kvinnor mest, säger Aila Collins.
– Det kvinnorna lider mest av är arbetsstressen. Underbemanning
på jobet, för högt tempo och för höga krav upplever
de själva som betydligt värre problem än blodvallningar
och svettningar.
Studien har gjorts i två omgångar. Den första, som gjordes
i början av 1990-talet och som baserades på kvinnor födda
1942, gav en ljus bild av kvinnors hälsa under övergångsåren.
Kvinnorna var nöjda med livet, de flesta hade måttliga besvär,
bara tjugo procent kände sig nedstämda. En förklaring som
ges av forskarna i studien är att 1990-talets stora nedskärningar
som främst drabbade kvinnodominerade arbetsplatser då ännu
inte slagit igenom.
Fråga om makt
Kvinnors hälsa handlar inte bara om biomedicinsk sjukvård utan
också om makt.
Läkaren på vårdcentralen skriver ut medicin mot övergångsbesvär
men intresserar sig inte för kvinnornas livs- och arbetssituation.
Kvinnors försämrade hälsa är ett tecken på ett
sjukt samhälle. Därför handlar vägen till återvunnen
kvinnohälsa inte alltid om att enbart bota eller förebygga,
utan om att i grunden förändra de förhållanden kvinnor
lever under.
Åsa W Karlsson
Tillbaka till sidans topp
|