S, v och mp inför skola för profit
Offensiv avslöjar det hemliga myglet bakom Södertäljes skolskandal

Södertäljes omfattande omorganisations- och nedskärningspaket inom grundskolan har konstruerats som täckmantel med en försäljning av kommunala skolor till privata skolbolag som huvudsyfte. Offensiv kan nu bevisa att det redan i slutet av maj diskuterades om ”avyttring” av kommunens skolor till de nya bolagen.

Dagen innan jullovet släppte den politiska majoriteten i Södertälje bomben: Tre grundskolor skulle läggas ned och tusentals barn flyttas runt i kommunen. Politikerna har hänvisat till ett antal olika skäl till paketet, skäl som under hand sågats i alla instanser:
1) De besparingar man vill göra i fråga om skolornas överytor ligger enligt tjänstemännens siffror på 3,6 miljoner kronor om året. Det är 0,3 procent av Södertäljeskolornas budget på 1,1 miljarder kronor. Besparingen är så marginell att den ryms inom en normal felmarginal (på 5 procent) i en budget. Däremot kommer de nya privatskolor som kommunen godkänt att dra ut 12 procent av elevunderlaget i de kommunala skolorna. Då skapas nya överytor.
2) Man vill flytta svensktalande barn till skolor i invandrartäta områden på grund av segregationen. Men att bemöta segregation kräver mer än nedskärningar, som t ex mer resurser till skolorna för att tackla språkproblem. Dessutom innebär den fortsatta etableringen av fler privatskolor i kommunen en större segregering än tidigare.
3) Man talar i sitt bakgrundsmaterial om skolans närhetsprincip, men föreslår flyttning av elever till mer avlägset belägna skolor.
Föräldrar har protesterat mot både förslagets konkreta innehåll, brister i ekonomiska beräkningar, brist på konsekvensbeskrivningar, nedläggningar och det extremt odemokratiska förfarandet. Att pressa igenom ett beslut mot människors vilja, i strid mot all ekonomisk logik och utan att bry sig om de sociala konsekvenserna, betyder att det finns något att vinna för politikerna, något som de döljer.
Under januari kom så det verkliga skälet till brådskan fram. Två av Sveriges största privata, vinstdrivande skolföretag vill, och har fått tillstånd, att etablera sig i Södertälje.
I Skolverkets ansökningsomgång för år 2002 sökte flera privata skolor etableringstillstånd i Södertälje. De två största var Kunskapsskolan och Törnskogen Utbildning AB (helägt dotterbolag till Vittra Förskolor & Skolor AB). Ansökningarna gällde etablering av varsin skola med 300 respektive 150 elever i en första omgång. Successivt ska skolorna byggas ut till 450 elever per skola. Totalt 900 elever i privatskola alltså.

Mer privat än Lidingö
I Södertäljes grundskolor gick skolåret 2001-02 totalt 8 250 elever. Av dessa går 11,6 procent redan nu i friskola. De tillkommande 900 eleverna i privatskola utgör över 12 procent av de resterande ”kommunala” eleverna. Det skulle innebära att arbetarstaden Södertäljes andel elever i privata grundskolor ökar från 11,7 till 22 procent – dvs till en ohotad första plats i landet före den moderata högborgen Lidingö med 17,6 procent.
Det är unikt att en socialdemokratiskt styrd kommun tar ett så stort steg i privatiseringarna. Men det har sina förklaringar. Socialdemokratin i Södertälje hör till landets absoluta höger. Kommunalrådet Anders Lago (s) genomdrev under våren 2002 ett flyktingstopp i kommunen. Han deltog även i det upprop för flyktingstopp som startades av Göran Johansson (s-kommunalråd i Göteborg). Nedskärningarna i skolorna under samma vår drabbade endast de invandrartäta områden i Södertälje. Södertälje är också, tillsammans med Linköping, Sveriges mest privatiserade av de s-styrda kommunerna.
Även ledningen för vänsterpartiet tillhör den yttersta högerfalangen. Som kommentar till de nya partiledarna i v efter Gudrun Schyman sade Staffan Norberg, v-kommunalråd, till Länstidningen: ”Nu riskerar vi att igen få kommuniststämpeln”. Vänsterpartiets stöd till privatskolorna är inte heller det en tillfällighet. Ivar Heckscher, nummer tre på v-listan i valet, sade under den valdebatt Lärarförbundet arrangerade: ”Jag håller inte med mitt parti i frågan om synen på friskolor. Jag anser att de borde vara fler.”
Miljöpartiets ledamot i utbildningsnämnden, Mats Pertorft, är även han ivrig förespråkare för privatskolor. Han sitter i den statliga skollagskommittén som föreslagit att kommuner förbjuds att neka nyetablering av privatskolor.

Från femte till första plats
Dessa politiker ser med all sannolikhet Södertäljes uppgång från femte till första plats i kommunserien mest-privatiserade-grundskolor som kronan på sin livsuppgift. Privatskoleetableringen är en medveten kampanj från dessa politiker.
För att få tillstånd till en etablering från Skolverket krävs att en privatskola kan uppvisa en lösning på lokalfrågan. Då ansökningarna inlämnades till Skolverket den 27 mars 2002 fanns i både fallet Törnskogen och Kunskapsskolan bara luddiga hänvisningar till att bolagen förde förhandlingar med ”olika fastighetsägare”.

Nedläggningar ger lokaler
Det räckte inte för Skolverket, som begärde kompletteringar redan under hösten. Tjänstemän i Södertälje har erkänt att förhandlingar förts med företagen. Så tidigt som den 31 maj ifjol skrevs i ett tjänstemannayttrande till utbildningsnämnden att: ”Södertälje har för närvarande 11 procent av eleverna i grundskolan i fristående skolor. Om detta ökar med 450 (Törnskogens ansökan) får Södertälje mer än 15 provcent i fristående skolor, vilket gör att kommunen får ytterligare press på att friställa en av kommunens egna skolor”. Politikerna började alltså diskutera en försäljning av kommunala skolor sex månader innan man ens började utreda en omorganisation.
Att lägga ut offentliga skolor på entreprenad är inte tillåtet enligt skollagen. Undantag görs bara för specialklasser och gäller då endast själva undervisningen. Resten av skolan, inklusive rektor och annat, ska vara i kommunal regi.
Men i Södertälje tillåts nu etablering av privatskolor i kommunens största områden för bostadsbyggande. Över 1 400 bostäder är projekterade inom en kilometers radie från Östertäljeskolan. Det innebär att det kommande elevunderlaget (som mer än väl är tillräckligt för en kommunal skola) är den ”marknad” Törnskogen erbjudits av politikerna. Att lägga ned en kommunal grundskola, flytta elevernas basplacering flera kilometer bort samt sälja till en privatskola i ett utbyggnadsområde kan inte vara något annat än smygentreprenad.

”Anpassa lokalytor”
Skolpolitikernas officiella syfte med omorganisationen är att anpassa skolornas lokalytor till det elevunderlag som finns. Södertälje har redan drabbats hårt av elevflykt från kommunala till privata grundskolor. Beslutsunderlaget visat att efter omorganisation, nedläggningar och elevomflyttningar ska elevunderlaget stämma med skollokalernas storlek.
Men man räknar inte på den effekt de två nya privatskolorna kommer att få. 900 elever är som nämnts 12 procent av de kvarvarande ”kommunala” grundskoleeleverna. Eftersom privatskolorna med sin allmänpedagogiska inriktning främst kommer att rekrytera elever ur de kommunala skolorna innebär det att kommunen om något år återigen kommer att stå med 12 procents överyta i de kvarvarande skolorna, vilket motsvarar ett fortsatt underskott på 20 miljoner kronor om året. Det betyder en ny omgång av nedskärningar, omflyttningar och skolnedläggningar. Ett ekorrhjul av nedskärningar som skapar nya nedskärningar rullar igång.
Slutsatsen kan inte bli annat än att privatskolorna måste stoppas. Östertäljeskolan och Genetaskolan måste fortsätta som kommunala skolor samt rustas upp. Högstadiet i Fornbackaskolan, som politikerna vill flytta, måste få vara kvar. Bara de sociala risker elever i Fornhöjden kommer att drabbas av borde i sig vara tillräckligt för att stoppa förslaget. Föräldrar har demonstrerat och skolstrejkat och driver nu även kampanj för att tvinga fram en folkomröstning i skolfrågan.

Peter Boström

Tillbaka till sidans topp