Privatiseringar möter
motstånd från lokalvårdare

När Luleå ska skära 57 miljoner är lokalvårdarna en grupp som drabbas hårt. Liggande förslag innebär att skolan vill minska omfattningen på städningen, ha städning eftermiddagar och kvällar samt stegvis konkurrensutsätta lokalvården.

Bland lokalvårdarna är ilskan stor över nedskärningarna. De vet sedan tidigare vad minskad städomfattning innebär.
– För tio år sedan var vi åtta, nu är vi fem, berättar Monica Keisu på Hertsöskolan som jobbat sedan 1975 i Luleå kommun.

”Tyngre”
– Mindre omfattande städning betyder att det blir ännu tyngre för oss. Redan nu hinner vi inte med att ta klassrumsgolven ordentligt, berättar Mona Holmström, Hertsöskolan.
Att städa eftermiddagar och kvällar är allt annat än populärt.
– Kvällsstädning är inte mänskligt. Man kommer ju inte träffa en människa, säger Paula Johansson som jobbar på Bergnässkolan.
Hennes arbetskamrat och fackombud Mikael Holmqvist fyller i:
– Och det är redan för få vuxna i skolan. Det behövs fler. Om vi städar på kvällar så syns vi ju inte, säger Mikael Holmqvist som tror att 30 tjänster försvinner om nedskärningarna bli verklighet.
Inte heller på de andra skolorna som Offensiv besökt uppskattas kvällsstädning:
– Man kommer inte känna sig trygg, att gå omkring där det är helt tyst och mörkt. Det kan också göra en sjuk. Dessutom har vi ett socialt liv utanför jobbet, menar lokalvårdarna på Björkskataskolan.
– Det här är att gå tillbaka till något gammalt och omodernt, säger lokalvårdarna på Tunaskolan.
– Tillbaka till 80-talet. Vi ska inte vara i vägen, inte synas, säger Monica Keisu på Hertsöskolan.
Som ett första steg mot total privatisering har socialdemokraterna och vänsterpartiet kommit överens om att privatisera ett verksamhetsområde inom lokalvården. Hur stort det området de vill privatisera är ännu inte klart men motståndet från personalen är kompakt.
– Näe! säger lokalvårdarna på Bergnässkolan i kör.
– De privata har inte någon utrustning. Det kommer inte bli rent, menar Helena Söderström och Anette Selberg.
– Hos kommunen får vi välja och skicka efter material och utrustning själva, de privata har mer gammalmodig utrustning, tror Erja Bergström.

Förlorar semester
– Vi ska göra mer på samma tid. Vad kommer det innebära för sjuktalen? De biter sig själva i svansen. Dessutom kommer vi som är över 50 förlora 7 semesterdagar per år, berättar Ann-Britt Luthström på Björkskataskolan
– Frågan är ju om privata ens skulle överta äldre personal, fyller Annika Johansson i.
Alla menar att de privata städbolagen har stor omsättning på personal:
– Det är ett utbytesyrke att jobba hos ett privat städbolag, säger lokalvårdarna på Tunakolan.
Enligt lokavårdarna har privat städning prövats förr men det fungerade inte då. Lokalvårdarna berättar skräckexempel om där privata Sodexho som sköter lokalvård på Sunderby sjukhus har tidsmätning av städning. Det skall ta en minut att städa en trapp! Med mindre städning och mindre erfaren personal (som ej har samma kunskap om kemikalier etc) är risken stor att allergier kommer att öka.
– Största förlorarna när de sparar blir barn, föräldrar och skolpersonal, konstaterar Tunaskolans lokalvårdare.
Även om lokalvården redan drabbats av stora nedskärningar de senaste åren finns arbetsstoltheten kvar.
– Vi gör ett skitbra jobb! Den grundliga städning vi gör av ventilation etc skulle aldrig bli gjort av en privat. Vi går inte bara hit och städar. Vi sköter om skolan, för att den ska fungera för oss och för andra, avslutar Ann-Britt Luthström.

Jonas Brännberg

Tillbaka till sidans topp