| Vårdslakt
landet runt
Statliga indragningar bakom underskotten
Debatten om Stockholms läns landstings ekonomi rasar vidare och
på onsdagen denna vecka presenterades de nedskärningar som
tjänstemännen föreslår för det kommande året.
Underskottet för Stockholms läns landsting har enligt den senaste
prognosen stigit till 3,2 miljarder för nästa år.
Stockholmarna drabbas av såväl pest som kolera: patientavgifter
höjdes redan i våras stick i stäv med alla vallöften,
hårda vårdnedskärningar planeras och dessutom diskuteras
ytterligare skattehöjningar. Direkt efter valet höjdes landstingsskatten
med 1:30 och kommunalskatten i Stockholms stad med 50 öre. ”Allt
pekar på en rejäl skattehöjning i Stockholms län
2004” skriver Stockholm City. Landstingsråd Dag Larsson (s)
säger att ”vi tittar på skattehöjningar, besparingar
och taxehöjningar.”
Svikna löften
För det första bryts vallöften från styrande s, v
och mp i allt snabbare takt. De lovade avgiftssänkningar när
de tillträdde för ett år sedan men gjorde i våras
precis tvärtom. De skrev att ”SL-taxan skall hållas oförändrad
under år 2003 och 2004. Därefter är SL-taxans nivå
beroende av hur utbyggnaden av kollektivtrafiken kan finansieras.”
Nu diskuterar man en höjning av månadskortet från 500
till 700 kr, utan någon koppling till utbyggnader.
För det andra genomförs denna åtstramningspolitik i ett
läge där tillväxten i Stockholm redan försvagats kraftigt.
I AffärsVärldens ”tillväxtliga” för landet
har Stockholm rasat från 3:e till 69:e plats. Att göra sig
av med vårdpersonal och höja skatten ytterligare kommer att
öka arbetslösheten och försämra konjunkturen ytterligare.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till höjningar
av landstingsskatten, det drabbar lågavlönade hårdast
och förhindrar inte nedskärningar.
Men det avgörande är att ingen i koalitionen är beredd
att ställa sig på personalens och patienternas sida och kräva
mer pengar från staten till landstingen. S, v och mp har stämt
in i den borgerliga klagosången gentemot skatteutjämningssystemet,
en utjämning som gör att en del av länets skattepengar
omfördelas till andra landsting.
Underskotten är stora i hela landet och beror på statliga indragningar
från alla landsting. Landstingen skulle haft 22 miljarder mer årligen
att röra sig med om vårdens andel av samhällsekonomin
varit på samma nivå som 1980. En OECD-studie av 20 rika länder
visade att Sverige var det enda landet där det satsades en allt mindre
andel av BNP på sjukvård. Sverige hade dessutom de kortaste
vårdtiderna.
Företagsbeskattning
Orsaken till landstingens kroniska underskott ligger i att kommunernas
och landstingens rätt att beskatta företag drogs in under 1980-talet.
Enligt Landstingsförbundet förlorade landstingen 15,5 miljarder
mellan 1982 och 1990, framförallt p g a den indragna beskattningsrätten.
För Stockholms läns landsting har även den omfattande privatiseringen
gjort att underskotten skenat iväg de senaste åren.
Vänsterpartiet skrev inför valet för ett år sedan:
”Besparingar och nedskärningar har slagit hårt mot vården.”
”Omvårdnaden har försämrats. Besparingarna har lett
till att det idag finns för få ’händer’ inom
sjukvården.” Rationaliseringarna inom vården har lett
till en pressad arbetssituation för undersköterskor, sjuksköterskor
och andra personalgrupper med nära patientkontakter.” Istället
för att ta strid för mer resurser till vården så
ökar samma parti nu nedskärningarna ytterligare. Kan sveket
bli tydligare?
Peter Lahti
Tillbaka till sidans topp
|