| Vart femte
barn
får en fattig jul
Klyftan mellan fattiga och rika barn växer.
I storstäderna lever vart femte barn i fattigdom. Och klyftorna bara
växer.
Det framgår av Rädda Barnens nya rapport om barns ekonomiska
utsatthet.
Skulle tomten finnas hittar han tydligen aldrig till Malmös Rosengård,
Göteborgs Bergsjön eller Stockholms Rinkeby, där mellan
60 och 75 procent av barnen lever i fattigdom. Släden fastnade tydligt
för gott i överklassområden som Malmös Limhamn-Brunkeflo,
Göteborgs Torslanda eller Stockholms Östermalm.
År 2001 var barnfattigdomen sjutton gånger så stor i
Rosengård (73,9 procent) som i Torslanda (4,4 procent). Tio år
tidigare var denna skillnad drygt sju gånger så stor.
Statsminister Göran Persson pratar om att se till” barnens
bästa”. Men om det vore sant, ja då finns tomten också.
Under 1990-talet har fattigdomen cementerats
i storstäderna. ”Storstäderna är den enda kommuntyp
där barnfattigdomen fortfarande år 2001 överstiger motsvarande
nivå i början av 1990-talet”, skriver rapporten. Detta
gäller särskilt Göteborg och Malmö där barnfattigdomen
ökat från 1991 till 2001 från 24 till 33 procent respektive
från 20 till 23 procent. Detta trots ”storstadssatsningar
” och att Göteborg samt inte minst Stockholm haft en betydligt
större ekonomisk tillväxt under 1990-talet än landet i
övrigt.
I storstäderna finns överklassen. Men en av kapitalismens lagar
är – ingen rikedom utan fattigdom. Om än inte i samma
områden.
Det var länge som smulor ramlade ner från de rikas bord. Även
när ekonomin växer ökar skillnaderna mellan fattiga och
rika. ”De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i inkomsttandard
medan de fattigaste hushållen tenderar att halka efter jämfört
med medel- och högstandardhushållen”, skriver Rädda
Barnen. De senaste 10-15 åren sammanfattar man i ökade inkomstskillnader
och en allt större ”inkomstspridning efter krisåren vid
1990-talets mitt”. Den fattigaste tiondelen av befolkningen hade
ännu år 2001 inte nått upp till den inkomsststandard
man hade 1991. Det finns ingenting som tyder på att deras relativa
standard ökat sedan dess.
Risken att leva i ett fattigt hushåll är fyra gånger
större bland barn med utländsk bakgrund som bland vad rapporten
kallar barn med ”svensk bakgrund”.
Det allt mer inhumana flyktingpolitiken märks också i att hälften
av alla barn i familjer som kom till Sverige under 1990-talet fortfarande,
nära tio år efteråt, lever i fattigdom.
Även om alla barn ”varit snäll och ätit sin spenat
var dag” knackar inte tomten på. Han blev kvar i något
överklassområde... i år också.
Per Olsson
Tillbaka till sidans topp
|