”Till krigets slaktande vi dragits”

Krig är allvar. Familjer, städer och byar slås sönder av fientlig eld. Mitt i allt står den enskilda soldaten som oftast är helt utlämnad åt sina befäl. Boken handlar om olika strider där ena sidan gjort ett stort självförvållat magplask.

Oerfarna eller osäkra befäl/politiker ger order som vilken amatör som helst med erfarenhet av dataspel inser är rent vansinne. Dålig planering eller överdriven självsäkerhet hör också till de synder som kan störta officerare och inte minst deras manskap ner för ättestupan.
Vissa strider är kända, som Stalingrad och General Custers attack mot indianerna. Andra är mer okända som engelsmännens anfall mot Zulu-folket i södra Afrika. Den moderna engelska armén förintades fullständigt av zuluernas spjut i slaget vid Isandhlwana.
Författaren resonerar strikt militärstrategiskt och missar tyvärr den extra dimension som livssituationen innebär. Han nöjer sig t ex med att betrakta syrierna som ”orkeslösa” i jämförelse med ”de kraftfulla germanerna” i krig mot romarna. I samma föraktfulla ton kallar han de genuisiska armborstskyttarna under Filip VI av Frankrike för ”fega”. De ville inte slåss efter att i högt tempo marscherat över 30 kilometer med full packning inklusive sitt tunga vapen. De ”ville hellre fara åt helvete än att slåss just nu” lär de ha sagt till sina befäl.
Detta är en bok ur generalens perspektiv, men då och då skymtar man manskapets tankar. Slaget vid Somme 1916 är ett gott exempel. Attackvåg efter attackvåg av brittisk infanteri (fotsoldater) skickas fram för att erövra de tyska skyttegravarna. De flesta finner till sin fasa tyskarnas ställningar helt oskadda och marken täckt av brittiska kroppar, ”hela anfallsvågor mejades ner som gräs av kulsprutor”. Slutsiffran för dagens strider blev 57 470 britter döda eller sårade mot ca 8 200 tyskar. Man punkterade inte de tyska skyttegravarna på någon enda punkt.
Boken är trots sina brister bland den bättre litteraturen i ämnet. Jag tror alla med lite intresse för strategi, historia eller något liknande kommer att uppskatta boken.

Kenneth Wrede

Tillbaka till sidans topp