| Servicehusmassaker
i Stockholm
Nedläggning av 17 av 44 servicehus kallas ”ökad
valfrihet” av s i Kista
Akalla servicehus är ett av de 17 servicehus av totalt 44 som
föreslås bli nedlagda runtom i Stockholms kommun och ombildas
till seniorboende med hemtjänst eller lägenheter för ungdomar
och hemlösa. Orsaken sägs vara ”bristande efterfrågan”.
Men detta betyder inte att de äldre inte vill bo där, utan att
kommunen drar åt både svångremmen och biståndsbedömningen.
– Biståndsbedömningen är helt klart hårdare
idag än för bara några år sedan, säger en arg
Olle Karlsson från PRO i Kista, där medlemmarna protesterat
med plakat på ett tidigare möte i stadsdelsnämnden.
Före Akalla servicehus, där både personalen och de boende
protesterar, har redan Husby servicehus i stadsdelen lagts ned tidigare
i år. Därefter återstår bara ett av stadsdelens
tre servicehus.
”Trevligare hemma”
Anna-Britta Karlsson på ekonomiavdelningen i Kista stadsdel, uppger
orsaken vara att ”pensionärerna är friskare nu än
förr” samt att ”fler vill bo hemma – det är
trevligare”.
Argumenten underkänns av Gunnar Johansson, aktiv i både PRO
och hyresgästföreningen i Husby.
– Om det verkligen uppstått en tillfälligt lägre
efterfrågan kan man väl hyra ut en del av lägenheterna
till studenter på korttidskontrakt. Det skulle bara bli en bra blandning
av boende och är inget skäl att lägga ned servicehusen,
säger han och fnyser åt tjänstemännens argument att
det inte skulle gå enligt reglerna.
Samtidigt framgår verkligheten att fler gamla vill bo i servicehus
än de som får framgår klart av en artikel i gratistidningen
Stockholm City (031212), som skriver om Märta Bjerlöw, som nekas
plats på servicehus. Märta har lätt för att ramla,
har svårt för att öppna dörrar och högra handen
är obrukbar efter långvarig reumatism. Hon känner sig
isolerad och deprimerad i sin lägenhet, men biståndsbedömare
och länsrätten är överens: fast servicehusen står
tomma får hon nöja sig med hemtjänst.
Ilska inom PRO
Kista stadsdelsnämnd har trots detta i ett remissförslag till
stadshuset föreslagit en nedläggning av Akalla servicehus. För
de lokala socialdemokraterna är detta också en het potatis,
därför att några av de ledande i PRO i dag är mycket
arga s-medlemmar.
”Ökad valfrihet för äldre är målet med
vårt förslag”, lyder den lika utmanande som lögnaktiga
rubriken på en insändare, undertecknad av samtliga s-ledamöter
i stadsdelsnämnden. Hur skulle nedlagda servicehus öka valfriheten?
Det är en rubrik i moderat stil, som tillsammans med osanningar som
att ”de pengar vi sparar kan användas för att öka
personaltätheten och kvaliteten i vår äldreomsorg”
får personal och pensionärer att se rött.
Denna lögn kan inte ses som annat än ett slag i ansiktet på
väljare, anställda, brukare och anhöriga. Underskottet
i budgeten är förstås det verkliga skälet, som de
”sparade” pengarna kommer att användas för att täcka
upp.
Insändaren fortsätter också med mer nonsens som att ”Ett
seniorboende kommer att öka möjligheten för våra
äldre att få bo i en miljö med människor i samma
åldersgrupp”. Varför skulle dessa möjligheter öka
för att man inte längre har ett servicehus?
Sedan beslutet om remissen från stadsdelsnämnden slagits fast
har kritiken fortsatt att hagla. Rättvisepartiet Socialisterna bidrog
till att hålla grytan puttrande med kritiska frågor på
förra torsdagens nämndmöte.
Än finns inget konkret beslut i stadshuset, som troligen tas senare
i vår, fick vi veta.
De politiker som försöker försvara sig med att ingen idag
vet vad ett seniorboende är, då Stockholms stad inte har något
ännu, kan rekommenderas att läsa en insändare i Nerikes
Allehanda, som beskriver Brolyckan, ett f d servicehus i Örebro som
idag kallas seniorboende, som ”en väntan på döden”.
Personalen saknar rätt kompetens för de vitt skilda behoven,
och de boende sitter eller ligger och gör egentligen ingenting.
Trygghet och sällskap
– Det är klart att ett servicehus ger högre trygghetsfaktor
med personal som tar hand om de boende dygnet runt och där man kan
äta gemensamma måltider. På ett seniorboende får
man förlita sig på hemtjänsten som ofta får sämre
utbildning, skriver David Grossman i Stockholm City.
Vården står högt upp på sossarnas nedskärningslista
och det krävs kamp från brukare och personal och anhöriga
tillsammans för att hindra. Makthavare slår gärna mot
de äldre eftersom de inte orkar protestera. Därför är
det viktigt att alla tar kamp tillsammans, för rättvisa och
för välfärd.
Bilbo Göransson
Tillbaka till sidans topp
|