Inrikes
Offensiv 578-9 (031218)
Tillbaka till ettan

Törnman avgår

Efter nio år vid makten är så sagan om Lasse Törnman – Jesus från Soppero – slut… eller är den det? De som till slut störtade honom från kommunalrådsposten verkar vara ännu svagare än den koalition som han representerade. Två A4-sidor utan egentligt innehåll och siffror är den budget som Törnmans fiender nu ska regera Kiruna utifrån.
1994 kom det av Gruv-12:ans stridbare ordförande nybildade Kirunapartiet (KiP) från ingenting till att bli största parti i kommunfullmäktige. Därmed bröts ett korrupt socialdemokratiskt maktmonopol. ”Aldrig har Rotary förlorat så mycket på en natt” var en kommentar som hördes på stan måndagen efter valet. KiP hade gått till val på ett program av ”gammeldags socialdemokratisk välfärdspolitik” och att rensa upp i stadshuset efter de skandaler som avslöjats året innan.
Väl vid makten konfronterades dock Törnman av en hård ekonomisk verklighet med krympande resurser och politiken blev ganska snart mer lik en ”modern” s-nedskärningspolitik än något annat, oavsett om man samregerade med v eller efter valet 1998 med s. KiP behöll dock sitt väljarstöd på över 30 procent mycket tack vare den avsky som s väckt under sina år vid makten på 80- och början av 90-talet. Att rösta borgerligt är inget alternativ i Kiruna där de borgerliga partierna tillsammans har svagare stöd än v.

Efter valet bildades en allians mellan KiP, v och miljöpartiet som hade ett mandats övervikt. Samarbete har fungerat mycket bra, tyvärr så leder bara samarbetet åt fel håll. Det budgetförslag från vänsteralliansen som röstades ner i fullmäktige, vilket i sin tur ledde till Törnmans och vänsteralliansens avgång, var en nedskärningsbudget med hårda slag mot skola och välfärd.
Skälet till att man tappade majoriteten var att en av KiP:s ledamöter fick inte mindre än 3 ”Lex Sara”-anmälningar mot sig från sina arbetskamrater. KiP-ledningens förståeliga tvekan att stödja sin partikamrat fick henne att lämna partiet. Hon stannade dock i kommunfullmäktige som politisk vilde. När hon anslöt sig till sossarnas och borgarnas hastverk till budget så röstades kommunledningens budget ner. Sossarnas och deras allierades plan att ge alliansen en näsbränna sprack dock på att alliansen och Törnman meddelade sin avgång.
Vänsterns riksdagskvinna Siv Holma från Kiruna har anmält den antagna budgeten som olaglig till länsrätten. Ett av huvudargumenten utom att den inte specificerar ramar för nämndernas verksamheter är att den bryter mot Perssons nyliberala lag om balans i kommunala budgetar vilken stiftats för att sätta strypsnara på välfärden ute i kommunerna. Att v använder den lagen för att försöka manövrera sig tillbaka till makten i Kiruna säger mycket om deras politik idag.

Ännu är inget klart om hur Kirunas ledning ser ut efter nyår. S och borgare har inte mycket gemensamt utom sitt hat mot Törnman och sin hunger efter platser vid maktens köttgrytor – vilket i och för sig kan räcka långt för en klättermus. Värre är att deras majoritet bygger på en politisk vilde vars ersättare vid sjukdom eller annat förhinder är en kirunapartist. Troligast är att s tar hela makten och delar ut mindre befattningar med fina arvoden till sina borgerliga stödpartier. Den koalitionen skulle dock vara svag och kunna falla när som helst och ge plats för Törnmans comeback.
Lasse Törnman deklarerade efter sin avgång att han var socialist och nu skulle bygga partiet – vilket man inte haft tid med i maktens korridorer. Det är rätt, Lasse – vad KiP behöver är en demokratisk organisation, brett deltagande från arbetare och ungdomar och ett program som på bygger kamp för välfärd och socialism. Du hade chansen att bygga ett sådant parti 1994, men valde att frottera dig i maktens korridorer, nu har chansen kommit tillbaka. Bygg ett KiP som kan bli en del av ett nytt arbetarparti som tar striden mot nedskärningar och nyliberalism, för välfärd och demokratisk socialism. Detta istället för att samarbeta med borgare i Norrbottenspartiet för att nå riksdagsplatser som inget är värda utan förankring i arbetarklassen i hela Sverige och ett socialistisk program.

Göran Thyni

Tillbaka till sidans topp