Inrikes
Offensiv 586 (040219)
Tillbaka till ettan

Perssons ”övergångsregler”
applåderas av rasister och KPML(r)

Göran Persson har tagit på sig rollen av blågul gränspolis med krav på övergångsregler för östeuropeiska arbetare. Dessa riktas mot den ”invasion” han varnar för och som han klistrar en främlingsfientlig etikett om ”social turism” på. Tio öststaters inträde i EU den 1 maj betyder dock knappast massinvandring. Samtidigt måste den dumpning av villkor från bemanningsföretag och giriga arbetsgivare som redan förekommer och som nu kan öka stoppas med enad facklig kamp för svenska och utländska arbetare.

Göran Persson sägs ha tagit starkt intryck av den kampanj som Byggnadsarbetareförbundet bedriver mot ”utnyttjade gästarbetare” efter en kartläggning i Skåne av förbundets avdelningar i samarbete med polis, Migrationsverket, skatte- och arbetsmiljömyndigheter.
Enligt Byggnads kartläggning tros bulvanföretag redan i dag förmedla utländsk arbetskraft till en omsättning av 1,2 miljarder kronor bara i Skåne. Av de 408 arbetsplatser som besökts under 6 månader har 140 varit helt eller delvis bemannade av ”illegal arbetskraft”. Även om inte fler än 382 utländska medborgare som arbetar med F-skattsedel som egna företagare och därmed långt under avtalsenlig lön eller helt illegalt påträffats, är detta enligt Byggnads bara ”toppen av ett isberg”.

Kringgår avtal och lagar
– Att anlita t ex polska entreprenörer, som bemanningsföretagen förser med F-skattsedlar, är bara att kringgå svensk lagstiftning, social lagstiftning och Byggnads kollektivavtal, förklarar de som arbetat med projektet.
Visst är det så. Värre är dock om Byggnads ombudsmän, som tidningen Arbetaren uppger, har rest runt till arbetsplatser där man misstänkt exploatering ”med polisen i följe, varför många gäst- eller svartarbetare har gripits och utvisats – ibland utan att ens få ut den ringa ersättning de blivit lovade – medan suspekta arbetsgivare kommit undan med blotta förskräckelsen”.

Affischkampanj
Inte heller är det direktörerna som hängs ut på de affischer med en kalsongklädd ”utnyttjad gästarbetare”, enligt förebild från H&M:s Anne Nicole Smith-annonser som nu pryder halva Sverige.
Regeringen förbereder nu enligt Göran Persson ”övergångsregler” mot ”social turism” från fattiga östeuropéer. Det sker samtidigt som asylpolitiken skärps för ”utomeuropéer” med förslag om stopp för nya asylansökningar och böter mot personal på flyg och båtar som inte ställer upp som nya ”passpoliser”.
Övergångsreglerna syftar till att vinna tid för att se över vilka försämringar av regler för barn- och bostadsbidrag, föräldrapenning och handikappstöd m m ”för alla” nyinflyttade till Sverige (både invandrare och utlandssvenskar), som enligt makthavarna behövs, då särregler för östeuropéer inte tillåts. Ett annat syfte är säkert att värva röster i grumliga vatten under sommarens EU-val genom att låna argument från den främlingsfientliga agitation som väntas från både rena rasistpartier, nya Junilistan och etablerade partier, som t ex folkpartiet.

Rasisterna jublar
Rasisterna jublar. ”Förvånande nog är det statsminister Göran Persson som gjort att debatten kretsat kring ND:s huvudfråga i valrörelsen: arbetskraftsinvandringen. Det ger luft under vingarna åt nationaldemokraternas valkampanj”, säger nazistpartiet ND i ett pressmeddelande.
Mer anmärkningsvärt är att ett s k kommunistiskt parti som KPML (r) nu hyllar Byggnads kampanj och applåderar Perssons kovändning i enlighet med den rätt till övergångsregler som den tyska regeringen framtvingat inom EU. Det blågula stalinistpartiet har dragit igång en egen arbetsplatskampanj för övergångsregler ”i syfte att sätta press på regeringen”. Annars kommer enligt r-arna ”arbetskraft från Estland, Lettland, Litauen och Polen, med löner som är en åttondel av svenska och med en arbetslöshet som är tre gånger så hög, att fritt kunna ta jobb i Sverige från 1 maj”.
Enligt KPML(r):s flygblad riskerar ”arbetskraftsimporten” att ”kasta svenska löntagare årtionden tillbaka”. Med någon enstaka formulering som undantag är detta ett flygblad som skulle ha kunnat ges ut av rena rasistpartier.
Den våldsamt överdrivna föreställningen om en hotande flodvåg av östeuropéer är lika grundlös som tron att spanjorer, portugiser och greker skulle översvämma Nordeuropa efter sina länders EU-inträde.
Ändå går det heller inte att som vissa naiva syndikalister eller vänsteraktivister som inom lilla Arbetarmakt blunda för att Svenskt Näringsliv och nyliberala borgare verkligen vill undergräva fackens kollektivavtal och sociala kostnader med billig arbetskraftsimport. Redan nu förekommer inom vissa branscher ett organiserat utnyttjande av arbetare, som av bemannings- och bulvanföretag förses med F-skattsedel och kallas egna företagare.

”Fri arbetskraftsimport”

”Fri arbetskraftsimport” enligt Svenskt Näringslivs och nyliberala borgares modell syftar naturligtvis till att undergräva fackliga avtal. Det framgår också klart av Peter Wolodarskis krönika om Byggnads kampanj på DN:s ledarsida 040216. ”På samma sätt som vi köper varor som produceras billigt i Polen, måste vi acceptera att polacker kan komma hit och arbeta för något lägre löner än svenska byggjobbare. Det är deras verkliga konkurrensfördel”, skriver Wolodarski, med en öppen förhoppning om att de ska sätta Byggnads maktställning i branschen i gungning med en lägre facklig anslutningsgrad.
Rättvisepartiet Socialisterna är motståndare till kapitalets EU. Men RS står för en socialistisk internationalism, som i motsats till r-arnas ”blågula nationalism” aldrig skulle låna sig till en agitation för stängda gränser mot arbetare från andra länder, och allra minst på Göran Perssons sida som andrum för makthavarnas planer på att försämra allas rättigheter.

Gemensam kamp
Alternativet är gemensam kamp med både svenska och utländska arbetare för lika villkor enligt fackliga avtal mot arbetsgivarnas och bemanningsföretagens fusk med F-skattsedlar. Med en allmän amnesti för alla gömda flyktingar skulle inte bara dessas misär stoppas. I ett slag skulle även möjligheten att utnyttja dessa som ”svart arbetskraft” försvinna.
Att en sådan klassolidaritet fungerar visas av det positiva exemplet vid SSAB i Luleå, där Byggnads fick upp lönen för slovakiska ugnsmurare från 40 till 137 kronor i timmen. Det är lätt att instämma med Arbetarens fråga: ”Varför inte ha dem på affischer över hela landet?”
Ett ännu viktigare exempel är de kashmiriska och pakistanska städarnas långa och framgångsrika kamp för ”svenska” avtal och scheman på den svenska men tidigare Panamaflaggade Ålandsbåten Baltic Star (nu Birger Jarl), som de bedrivit med stöd av RS och i kritiska skeden även av SEKO. Att denna viktiga kamp ännu inte är över visas av nedanstående artikel. Att de då måste söka stöd från annat håll än från t ex Wolodarski eller KPML(r) står dock ganska klart.

I stället för Perssonregler
I stället för Perssons ”övergångsregler” ger RS även ett kritiskt stöd till flera av de krav LO formulerat, som att göra huvudentreprenörerna ansvariga för underleverantörernas betalning av skatt och sociala förmåner, att sanera bemanningsbranschen, att skärpa kraven för att få F-skattsedel, att ställa sociala krav vid offentlig upphandling, att stärka det fackliga samarbetet för kollektivavtal.
Lika viktigt är att kampen för sådana krav bedrivs tillsammans med och med allt stöd till utnyttjade arbetare och udden mot giriga arbetsgivare. Avgörande för RS:s beslut att ställa upp i sommarens EU-val är också behovet av att under valrörelsen mana till gemensam klasskamp över nationsgränserna till försvar för både den attackerade välfärden, flyktingarnas rättigheter och arbetarklassens internationella solidaritet: i strid mot både Persson, Svenskt Näringsliv, nyliberala borgare, rasister och inskränkta nationalister till höger och vänster.

Arne Johansson

Eko av hämnd på Birger Jarl

Munir Raja har arbetat på Ålandsbåten Birger Jarl i 15 år. Nu riskerar han att inte få förnyat arbetstillstånd därför att han vågat stödja Talat Butt, en annan arbetare på Birger Jarl, som har kämpat för icke-EU-arbetares lika rättigheter.

Rederi Allandias vd Magnus Strauch har vägrat skicka in Munirs och ytterligare några städares anställningsintyg till Migrationsverket, ett intyg de behöver för att få de tillstånd flertalet redan har fått. Enligt Strauch beror hans vägran att skicka intygen på deras stöd till Talat Butt under kampen för lika rättigheter på Baltic Star. Munir säger i en kommentar att han vill fortsätta att kämpa för rättvisa.
– Vi har lärt av kampen och fortsätter att kämpa. Vårt krav är arbetstillstånd för alla och rätt till samma arbetsscheman som annan personal, en veckas arbete, en veckas ledighet, för icke-EU-arbetare, säger Talat Butt, som nu är tillbaka i arbete på båten efter en långvarig avstängning och hoppas på fortsatt stöd från SEKO Sjöfolk.

 

Tillbaka till sidans topp